|
Innehåll: |
Valpträffen
18-19/9 Äntligen har jag och Rasmus hämtat oss från helgen :-) Det var väldigt roligt hos Solan och Leffe. Fyra av Rasmus sex syskon var med. Bilder kommer längre fram. Jag tog inga kort själv, men både Solan och en av deltagarna knäppte lite :-) Jag har tänkt summera helgen här nedanför samt dela med mig av mina nya kunskaper :-) Lördag 18/9 Jag och Rasmus anlände två minuter i nio och trodde att vi skulle vara sist, men istället visade det sig att vi var först :-) Det blev ett glatt återseende med Solan och Leffe för Rasmus. Han hälsade även på lilla cavaliervalpen Alice och söta kortisvalpen Arja som hämtats hem från Finland. Inne i köket fick Rasmus träffa syrran Stina som blev kvar på kenneln. Rasmus visade ingen osäkerhet alls och snart var leken i full gång. Det var inte alls samma Rasmus som på utställningen i somras då han snäste av både syrran och brorsan. Efter en stund kom Kaj med sin Humpe och alla tre syskonen lekte glatt. Nästa hund och ägare att anlända var Tuva med matte Viktoria och husse Martin. Nu var det fem sobla kortisar som busade i köket. Sist att anlända var storebror Zorro med matte Lena och Husse Sven. Två av syskonen kunde inte vara med och det tyckte vi alla var väldigt tråkigt. Tuva som är sist född var minsting och Zorro som är först född var störst. När hundarna busat av sig var det dags för fika. Vi satt vid två bord och pratade hundar för fullt. Det var jättekul att äntligen få träffa ägarna till Rasmus syskon. Efter fikat var det dags för en kort koppelpromenad så att valparna skulle lugna ner sig. Alla hundarna var jätteduktiga. Det var himla kul att se fem sobla kortisar gå tillsammans. Efter promenaden fick valparna vila och sedan var det dags för spontanspår. Vi fick lära oss hur man lägger spåret och hur man sedan går spåret med hunden. Solan hade snitslat spåren så det var mig bara att gå ca 25 steg inåt skogen och vid slutet lägga en burk med köttbullar. Obs! Burken ska ha lock! Sedan skulle jag gå tio steg åt vänster innan jag vände tillbaka, men istället gick jag tio steg åt höger :-) Vi lät spåren ligga ca 30 minuter. När det var dags för mig att Rasmus gå spåret fick jag lära mig att jag inte skulle prata något med honom samt titta upp i himlen när han sökte hjälp från mig. Rasmus hittade snabbt mitt spår och började följa det. Solan gick bakom mig samt även två andra var med för att se hur det går till. Rasmus tappade för en stund mitt spår och sökte kontakt. Då stod vi alla och såg upp i himlen. Rasmus fortsatte följa mitt spår och hittade burken med köttbullar. Det blev massor av beröm samt smaskiga köttbullebitar. Det var jättekul att testa på spår. Jag har aldrig gjort det förut. Alla valparna var jätteduktiga på spårandet. Det var bara en som hade testat på det innan träffen. Efter spårandet fick valparna vila i bilarna medan vi fick jättesmarrig Chili con carne, förutom en deltagare som fick Chili sin carne ;-) Sedan pratades det hundar i massor vid borden. Efter vilan var det dags för uppletande på en liten "äng" utanför huset. Vi fick lära oss två metoder. Det viktigaste man ska tänka på när man tränar uppletande är att gå hela vägen ut redan från början så att hunden lär sig att jobba på avstånd. Jag insåg ganska snabbt att jag tränat Rasmus på alldeles för kort sträcka. Även vid uppletande gäller att man inte ska hjälpa hunden samt titta upp i himlen om hunden söker hjälp från dig. Metod 1 Man får upp hundens föremålsintresse genom att dra leksaken på marken och leker med hunden. Viktigt att ha leksaken på marken! Sedan springer man ut på ängen i sicksack. När man är framme kastar man upp föremålet i luften tre gånger för att hunden ska se den och sedan släpper man ner den på marken. Man springer ett varv runt föremålet innan man återvänder till hunden springande i sicksack-mönster. När du är framme hos hunden släpper du den lös utan att säga något eller se på den. Vid denna metod sprang Rasmus ut jätteduktigt, men sen var det tvärstopp ca tio meter innan slutet, för jag har som sagt tränat på alltför kort avstånd. Rasmus sökte hjälp hos mig och gnällde. Vi stod alla och tittade upp i himlen. Rasmus hittade till slut föremålet, men ville inte komma med det. Vi gick tillsammans bort till föremålet och hämtade det. Sedan återvände vi till utgångspunkten för att testa den andra metoden istället. Metod 2 Vid denna metod leker du också med hunden för att få upp föremålsintresset. Sedan går du tillsammans med hunden rakt ut på ängen. Du stannar en bit innan slutet och busar med föremålet igen. Sedan kastar du föremålet en bit bort och säger "leta". När du kastat föremålet återvänder ni till utgångspunkten där du kopplar loss hunden och säger "leta". Rasmus sprang raka vägen ut och hämtade leksaken. Det blev massor av beröm. Viktigast att tänka på när man tränar uppletande är att inte hjälpa hunden. Bara stå passiv och se upp i himlen om den är osäker. Alla valparna var duktiga på uppletande. Det var kul att se hundarna själva komma på vad de förväntades göra. Valparna fick vila i bilarna igen med vi fick smaska i oss päron med smält choklad gjord i ugn samt vaniljglass och pepparrotsgrädde till. Smaskens. Vi pratade om övningen och även om massa annat också. När hundarna hade vilat klart var det dags för kontaktövning med köttbulle. Man skulle berömma direkt när valpen tog ögonkontakt och sluta direkt när det såg bort igen. Rasmus var jätteduktig, men han är överhuvudtaget bra på att ta ögonkontakt. Vi gick en promenad förbi spåren som vi gått tidigare för att se om valparna hade någon minnesbild av detta. Rasmus nosade in i alla fem spåren så han mindes vad vi hade gjort där :-) När vi återvänt till huset var det slut för dagen och valparna fick följa med in. Det blev bus i vardagsrummet innan valp efter valp började lägga sig till ro. Rasmus var först att lägga sig. Han låg i med huvudet i mitt knä i soffan medan de andra busade :-) När vi åt jättesmarrig pizza var han den enda valpen som låg kvar. De andra fick gå ut i valphagen en stund. Vi pratade en bra stund. Sedan var det dags att lägga sig och sova. Vi pratade till efter tolv på natten, men till slut var man tvungen att lägga sig vare sig man ville det eller inte. Jag och Rasmus sov på en madrass. Rasmus sov hela natten och väckte mig kvart över sju på morgonen. Vi åt frukost och pratade massor. Sedan var det dags att rasta av valparna. Två av valparna sov på annat ställe och hundarna fick busa av sig i köket innan vi gav oss ut. Först på programmet stod introduktion av rapport. Då ska hunden ha SBK-vast samt rapporthalsband. Jag gick en bra bit längst en skogsväg med Rasmus och skickade honom till Solan på kommandot "marsch". Sedan skickade Solan tillbaka honom till mig med på samma kommando. Rasmus kom inte direkt så jag fick ropa på honom. Han var jätteduktig och hade hög fart. Det var en fröjd att se honom komma bakom bakom svängen. Hundarna fick vila i bilarna med vi åt jättegod champinjonomelett. Efter maten och lång stund vila var det dags för sökövning. Även här gäller att man inte ska hjälpa hunden samt se upp i himlen när den söker hjälp. Solan agerade figurant för mig och Rasmus. Hon lekte med en trasa på marknivå för att få upp Rasmus föremålsintresse. Sedan gick hon till en mindre gran och stod vid den medan hon ropade Rasmus namn. Jag gick en bit bort med Rasmus så att han inte skulle se Solan som gömde sig bakom en stor gran. Solan meddelade med ett "ja" att hon var klar och jag gick med Rasmus till utgångsläget igen. När jag släppte honom sökte han direkt reda på Solan. Han fick massor av beröm av henne medan jag var helt passiv. Efter söket körde vi kontaktövning på samma sätt igen. Sedan fick hundarna vila. Som sista övning hade vi sök igen. Denna gången gick det lite annorlunda till. Solan lekte precis som tidigare med trasan. Jag gick iväg med Rasmus direkt när hon började gå in mot skogen. Denna gången gick hon raka vägen till gömstället som var en annan stor gran. En annan deltagare vinkade åt oss när Solan var klar och jag tog Rasmus till utgångsläget som var ett annat än tidigare. Jag släppte Rasmus utan att säga något. Han sprang först till den lilla granen där Solan hade stannat till gången innan. Sedan sprang han åt vänster där Solan var gömd. Han såg förvirrad ut en stund och jag tittade upp i himlen. Sedan var det precis som om han kom på vad han sysslade med. Han sniffade i luften och sprang sedan till granen där Solan var. Hon berömde i massor medan jag var alldeles passiv. Till slut hade vi avslutningsfika, summerade helgen och till slut var det dags för hemfärd. Helgen som var har jag tittat upp i himlen en del :-) Det var en jättekul och lärorik helg. Jag har insett att det är en hel värld av bruksaktiviteter där ute. Först ska man börja med spårningen och det kan man träna parallellt med uppletande. Det
var kul att Rasmus var så tuff som han var och inte visade någon osäkerhet
alls. Han var inte heller stressad och hade lätt för att koppla av. Enda
nackdelen som jag kan hitta med helgen är att den gick alldeles för fort...
Sommaren 2005 är det dags för kennelträff för alla valpköpare och det ser
vi redan fram emot. Ev. ska några av syskonen ställas ut i Växjö i november.
Det vore jättekul om de kom så man fick träffa dem samt deras ägare igen.
|