Innehåll:
Kort Uppväxt Stamtavla Rasmus mamma Ellen Rasmus pappa Ossi
Kommande aktiviteter Tävlingsmål Tävling
Dagbok Lite mer om Rasmus Rasmus kullsyskon
2007
December
Tisdag 18:e
Rasmus tar hand om Noel :-)
________________________________________________________
Måndag 17:e
Nähäpp, det blev ingen agility i fredags heller. Jag är helt enkelt för trött på kvällen :-) Vi får satsa på 2008 istället.
Annars så fortsätter Rasmus att imponera och förvåna mig varje dag. Han som varit så tramsig och osäker av sig har ändrat sig helt. Häromkvällen när vi var ute och gick bad jag honom att hoppa upp på en låda med sand som man sandar med när det är halt. Han hoppade direkt upp, men jag visste inte om att det var ett istäcke på locket. Han sprattlade med benen en stund och halkade sedan ner. Om detta hade varit "den gamla" Rasmus hade jag inte fått honom att ens gå nära lådan igen. Jag kommenderade honom att hoppa upp igen och han gjorde det utan att tveka :-) Även denna gång var det för halt så han kunde inte stå kvar där uppe, men han gjorde om det fast han visste att det var lite obehagligt. Jag är så glad över Rasmus. När vi är ute och går kan jag koppla av fastän han är lös, för jag vet att han lyssnar och inte bryr sig om andra hundar. Han gör allt jag ber honom om för att han litar på mig. Han har mognat väldigt mycket under det här året. Jag respekterar hans integritet, att han inte är så förtjust i att folk som han inte känner tar i honom. Så utställningar kommer det nog inte att bli. Agility gillar han bäst, så det är det vi kommer att satsa på. Lydnaden får vi se. Just nu tycker nog varken han eller jag att det är vidare kul :-) Det är viktigare för mig att han lyder i vardagssituationer än att få fina priser/meriter på lydnadstävlingar. Om jag säger "fot" till honom, så vet jag att han direkt går vid min vänstra sida och att han går där tills jag säger att det räcker. Att tävla och lyckas på tävling känns numera oviktigt för mig. Det viktigaste är att umgås med Rasmus och ha roligt tillsammans. Höjdpunkter för både honom och mig är när vi går ut bara vi två. Då är det bara han och jag. Ingen som stör och kräver uppmärksamhet :-) Väldigt vad jag skryter nu, men jag tycker att Rasmus är en kanonhund. Den bästa hund jag haft :-)
________________________________________________________
Onsdag 12:e
Ja, det händer inte så mycket. Blir väl mest promenader just nu. Har inte blivit någon mer agilityträning på fredagkvällarna då jag helt enkelt varit för trött. Hoppas på att vi kommer iväg nu på fredag.
________________________________________________________
Måndag 3:e
Utanför vårdcentralen står denna hundstaty. Jag tycker den och Rasmus är ganska lika :-) Hunden i statyn leker med en boll och det passar ju bolltokiga Rasmus :-D En kul grej är att båda har tippande högeröra och det vänstra örat står rakt upp :-)
Blev inget agility i fredags kväll. Jag var för trött. Nu på fredag är det tävlingsträning och vi ska inte vara med. Känner inte riktigt att vi är redo för det :-) Däremot ska jag dit och hjälpa till samt titta på alla duktiga ekipage :-)
________________________________________________________
November
Lördag 24:e
Det blev ingen agilityträning för våran del igår kväll. Dels var jag för trött och Noel var alldeles för mammig för att jag hade kunnat åka iväg :-) Jag och Rasmus tränar agility när vi är ute och går. Vi har jättekul ihop. Häromkvällen tränade jag honom att hoppa över staket och tränade på att göra tydliga handtecken. Jag hade en liten plankbit som belöning. När vi gick på en gata kastade jag plankan till honom och han hämtade den. På vänster sida, några meter framför oss stod en bil parkerad. Jag lyfte utan att tänka på det vänster hand och detta tolkade Rasmus som ett handtecken. Ok, ni som följt Rasmus sen han kom till mig vet att han är rädd för bilar, att han inte gärna hoppar in i bilen. Så döm om min förvåning när tokhunden tar ett skutt och hoppar rakt upp på bilens motorhuv! Jag bad honom direkt att komma ner. Efter sig lämnade han svarta tassaavtryck. Självklart ringde jag på i huset och berättade vad som hänt. Den äldre kvinnan som öppnade sa: "Kära du, det gör absolut ingenting. Det är ändå en gammal skruttbil. Men det var snällt att du kom och berättade". Sen sa hon: "Så du menar att hunden gjorde som du sa. Det var en lydig hund du har". Då berättade jag att han egentligen är rädd för bilar och då skrattade kvinnan gott. Så inga mer handtecken när det är bilar i närheten. När vi är ute och går och Rasmus är lös kan jag bara peka mot en stor sten och säga "Upp på stenen", så springer han dit och ställer sig på stenen. Han älskar verkligen agility :-)
Och pinnar. Fast här kan man nog inte riktigt kalla det för en pinne, mer en stor trädgren :-D Bilden är suddig för han är så snabb när han springer :-)
________________________________________________________
Lördag 17:e
Igår var det dags för första agilityträningen på över ett år. Kollade i mina anteckningar från agilitykursen i höstas. Sist vi tränade agility var 14/10. Mina förväntningar var inte höga. Tankarna jag hade innan var inte positiva. Jag t o m funderade på att vända om och köra tillbaka hem igen :-) Jag var helt säker på att Rasmus skulle vara helnojig inne i ridhuset. Ni som följt oss ett tag minns säkert att han var rätt hästrädd förr :-) Trodde han skulle bli nervös bara av att känna hästlukten. Sedan inbillade jag mig att alla andra skulle vara mycket duktigare och att de i princip skulle säga till oss att vi nog skulle gå en kurs till innan vi tränar med dem. Blev extra kallsvettig när jag såg att en av dem i träningsgänget var instruktören från kurserna som vi gick.
Men så fel man kan ha och vad mycket bättre allt kan bli än man tänkt sig! :-) Visst var Rasmus skällig och sprallig. Han var så ivrig. Kunde inte sitta still alls :-) Men det gör ju inget, i agilityn får ju hunden skälla och visa att den har kul :-) Rasmus kände på sig vad som var på gång. När vi började bygga banor såg jag hur glad han blev. Han kom ihåg vad som skulle hända! :-)
Vi byggde tre banor med olika svårighetsgrader. Jag trodde väl att vi kanske skulle klara den enklaste banan eller i alla fall en del av den. Det var den banan jag och en kvinna med sin schäfertik började med. Banan bestod av hopphinder, tunnel, A-hinder och slalom. Slalom har vi inte kört sedan 14/10 förra året då Rasmus på kursen tog den själv utan hjälp från mig. Innan jag började träna banan testade jag hur vi låg till på slalomet. Jag var helt säker på att vi skulle få stycka upp den. Ja, att vi i princip skulle få börja om från början med alla hinder. Jag gick fram till slalomet med honom vid min vänstra sida. Jag testade att bara säga "slalom" och tänkte sedan hjälpa honom runt, men döm om min förvåning när Rasmus kör hela slalomen själv och dessutom med fart! Han kom ihåg precis vad det gick ut på :-) Ja, så istället för att bara köra enklare delar av banorna och stycka upp hinder så körde vi alla tre banorna flera gånger :-) Den andra banan vi körde bestod bl a av balansbommen och den var inga problem. Rasmus hade bra fart över och tog kontaktfälten. Den banan var lite klurig för en tunnel gick under ena upp/nerfarten av balansbommen. Men det var inga problem för duktiga Rasmus :-) Den tredje banan bestod enbart av hopphinder och en långtunnel som var rejält böjd. Inga problem för duktiga Rasmus :-)
Så facit i hand hade vi jättekul och jag kände verkligen hur jag saknat agilityn. Det gick bra för mig att springa, hade inte alls ont. Men flåset var det värre med. Hade svårt att hänga med Rasmus som är otroligt snabb :-D En annan rolig sak var att Rasmus hoppade large-höjd på hindrena :-) Mot slutet blev han lite slarvig, hoppade vid sidan om, sprang under och kom för nära så att han rev. Eller det är nog fel att skriva att han blev slarvig. Det var helt enkelt jag som var för otydlig med vad jag ville att han skulle göra :-D Rasmus kom ihåg precis allt , det var matte som var rejält ringrostig :-)
11 fredagkvällar till kommer vi att träna agility i ridhuset och vi tycker båda det ska bli så kul :-) För min del är det mellan träningstillfällena banträning utan hund som gäller, så att jag blir tydligare med vad jag vill att han ska göra :-) Folk kommer nog att titta på mig när jag springer runt och beter mig konstigt, men det är det värt :-) Rasmus var rejält taggad igår och hade full koncentration på agilityn. Det var så roligt att folk tyckte vi var duktiga, att det gick lika bra för oss som inte tränat på över ett år än vad det gick för dem som tränar regelbundet :-) Och de var rejält imponerade av Rasmus fart. Gäller verkligen för mig att träna upp flåset så att jag hänger med :-D
Efteråt fick vi frågan om banorna hade varit lagom svåra. Jag kunde till min stora glädje säga att jag hade trott att de skulle vara för svåra för oss. Men de var de ju inte på långa vägar :-) Vilken duktig kille jag har. För det var helt och håller Rasmus förtjänst :-) Världens bästa Rasmus :-)
________________________________________________________
Måndag 12:e
Nu ska jag och Rasmus sätta igång med agilityträningen igen. Vi har gått med i en ny agilityklubb. "Agilityklubben Södra Roslagen". Vi kommer att vara med på träning på fredagkvällar i ett ridhus strax utanför Vallentuna. Det ska bli jättekul :-) Lydnaden lägger vi på hyllan för obestämd framtid. Ingen av oss har motivationen att träna lydnad just nu. Nu har jag inte haft ont på flera veckor, så nu vågar jag börja lite smått. Första träningstillfället blir nu på fredag. Det ska verkligen bli jättekul :-)
________________________________________________________
Oktober
Torsdag 25:e
Nu har kompisen åkt hem. Rasmus tyckte det var trevligt, men han trivs bäst som ensam hund :-)
Vem är det som är hanen här egentligen :-D Tiken är mycket större :-)
Pinnarna ska helst vara stora dem med. Tiken vågar inte riktigt ta den ifrån honom :-)
Leker med sin kompis :-) Jag låter irriterad på Viking, men så tjatar han hela tiden när man håller på att filma :-)
________________________________________________________
Måndag 22:a
Rasmus har sällskap hemma just nu. Vi är hundvakt åt en jättesnäll och jättefin vit herdehundstik. Så länge det är en tik är det helt okej för Rasmus ;-) Tiken är två år gammal. Rasmus visade henne direkt vem det är som bestämmer här. Det går jättebra. De var så fina där de gick bredvid varandra när vi var ute på vagnspromenad. Nästan så man saknade att ha en hund till :-) Men bara nästan ;-) Tiken ska vara hos oss i tre dagar.
________________________________________________________
Tisdag 16:e
Vi har faktiskt varit iväg och gjort något :-) I lördags fick Rasmus träffa en bearded collietiks samt en trefärgad nio månader gammal kortishane. Jag och två andra tjejer träffades. Vi gick en promenad och sedan fick hundarna leka. Det var roligt att se hur social Rasmus var. Och han var otroligt skällig. Skällde nästan hela tiden när dem lekte eller om vi stod still. Han tyckte det var jätteroligt och var jätteivrig. Kändes som att det var lagom att bara träffas och umgås. Man behöver inte nödvändigtvis träna. För mig var det en fröjd att se att Rasmus inte var alls skygg när tjejerna klappade honom och hur glatt han sprang till dem med bollen/pinnen så att de kunde kasta iväg den igen. Han gruffade lite mot kortishanen. Det var ju en konkurrent om tiken ;-) Vi ska träffas fler gånger. Både jag och Rasmus hade jättekul. Inga krav, bara roligt.
________________________________________________________
Fredag 12:e
Händer inte så mycket på hundfronten. En positiv nyhet har jag. Jag började ge Rasmus laxolja 4/10 och det märks redan skillnad. Han fäller mycket mindre :-) Det jag sopade upp från hallen efter bara en dag sopar jag nu upp när det gått en vecka :-) Och det jag lyckades få bort med borsten på bara fem drag är allt som jag får bort när jag borstat klart honom :-) Skönt att slippa all päls överallt och verkligen en lättnad att det fungerade med laxoljan :-) Han gillar den jättemycket. Väntar ivrigt när jag hällt på det över maten.
Annars är Rasmus lika duktig som vanligt. Vi tränar inte särskilt mycket, men båda verkar trivas med att bara ta det lugnt :-) Hundtränandet får vänta till nästa år. Vi skulle ha tävlat på klubbens första officiella lydnadstävling nu på söndag, men jag har helt enkelt ingen lust :-)
________________________________________________________
Tisdag 2:a
Det fanns en tid då ett förstapris i lydnadsettan var det viktigaste av allt. Vi har fortfarande inte fixat det, men så har vi inte tävlat på över ett år heller ;-) Nu har jag jättesvårt att hitta motivationen. Det är roligt att träna (det lilla vi gör), men jag har svårt att hitta det där riktigt "seriösa" tränandet. Känns allt mer som att Rasmus kommer att fortsätta vara sällskapshund. Agilityn ska vi köra igång med så fort jag kan springa som vanligt igen, men det lär nog dröja... Jag har inga jättemeriter att visa upp med denna hund, men jag är tacksam för att ha fått en så snäll och lugn hund. Och framförallt en frisk hund. Det är det viktigaste för mig. Att Rasmus ska vara frisk och ha det bra. Inte pokaler och andra meriter. Det känns inte viktigt längre. Huvudsaken är att vi har kul ihop :-)
________________________________________________________
September
Måndag 24:e
Ja, du killen. Jag undrar när vi kan göra allt roligt som vi brukade. Känns som evigheter sedan...
Det lilla vi tränar, är Rasmus jätteduktig. Jag försöker att träna och aktivera honom en del inomhus också. Har svårare för att gå på gräs och ojämna underlag igen, så det blir mest promenader på asfalt.
Tre gånger på kort tid har Rasmus varit på väg att bli påhoppad av andra hanhundar. En schäferhane som vi bara lugnt passerade gjorde utfall mot honom. Rasmus reste ragg, men det var allt. Andra gången var det en rottweilerhane som sprang fram till honom. Jag röt åt hunden så den stannade och då hajade husse till. Vilken koll vissa har på sina hundar... Släpper ut dem ur bilen, men kollar inte alls vart hunden tar vägen. Tredje gången var det en blandrashane som kom framrusande när jag rastade Rasmus för kvällen. Matte skrek och svor som en galning, men hunden fortsatte framåt. Då blev jag förbannad och röt åt hunden. Den stannade. Rätt effektivt att göra så :-) Rasmus höll sig lugn, reste ragg, men det var allt. Är så less på vissa hanhundsägare just nu :-( Om man inte har en hund som sköter sig när den är lös, varför ha den lös då? Detta har hänt tre gånger nu på kort tid. Hur många gånger till har vi turen på våran sida? Nästa hund kanske inte bryr sig om att den andra hundens matte gormar åt den :-( Rasmus har varit kopplad alla tre gångerna. Jag vet att han är kaxigare när han är kopplad om en hanhund kommer fram till honom. När han är lös känner han sig mer osäker. Så han har inte reagerat särskilt mycket. Inte ens när jag rytit ifrån till den andra hunden. Alla händelser har skett här i bostadsområdet. Man ska ha hunden kopplad här och detta respekterar jag så jag har Rasmus kopplad eller om jag går utan koppel så går han bredvid mig.
________________________________________________________
Fredag 14:e
Inte mycket mer att uppdatera än att jag fortfarande inte hört något från den privata hundtränaren. Dålig stil att inte höra av sig :-( Nåja, kanske ska strunta i det hela...
Vill så gärna träna, men inser att det nog inte blir så mycket ännu. Ska försöka komma iväg i alla fall en dag i veckan till klubben. Vill sätta igång nu! Vi är båda rejält taggade :-D Agilityn får dock vänta till våren.
Tycker nästan det syns på honom hur han längtar efter alla roliga aktiviteter med matte... Han har blivit så gråvit runt nosen. Gammal i förtid? Fäller fortfarande massor och ingen som vet vad det kan bero på. Inte alls likt honom...
________________________________________________________
Tisdag 4:e
Rasmus och jag har inte tränat särskilt mycket. Hade tänkt åka till klubben igår, men kom inte iväg då Noel var så kinkig och bara ville vara hos mig. Hoppas på att kunna komma iväg på torsdag istället. Vill komma igång med träningen! Har fortfarande inte hört något om den privata hundträningen, så jag börjar nästan tro att det inte är meningen :-(
Rasmus fortsätter att förbrylla mig genom att vifta på svansen åt alla han ser ute. Han har t o m börjat titta bakåt när någon kommer efter oss. Jag måste fått med mig fel hund när jag varit iväg, så är det bara :-D
________________________________________________________
Augusti
Tisdag 28:e
I lördags när jag och sönerna skulle gå till centrum trodde jag att jag hade fått fel hund med mig. Rasmus var helknasig. Han viftade på svansen åt alla och försökte gå fram och hälsa på folk till både höger och vänster. Ibland reagerar han på män med rakat huvud för han tror väl det är Lasse :-D Då viftar han glatt på svansen och så blir han snopen när personen inte kommer fram :-) Han blir alltid överlycklig när vi är och möter Lasse vid bussen och drar i kopplet för att komma fram till honom. Men i lördags blev han heltossig över både barn, män och kvinnor. Jag fattade inte alls vad det var med honom. En kvinna började prata med honom på det där tillgjorda sättet som vanligtvis får honom att bara börja skälla. "Hej, på dig lilla vovven" osv. Men Rasmus skällde inte alls utan viftade glatt på svansen och ville gå fram för att hälsa. En annan kvinna sa: "Han vill så gärna hälsa", när jag förbjöd Rasmus att göra det. Jag var tvungen att kommentera att det är det som är så mysko. Han brukar aldrig vilja hälsa på folk han inte känner. Kände mig som en av de där hundägarna som så oskyldigt säger. "Vad konstigt, det brukar han aaaldrig göra annars". Men så är det ju, han är väl inte hunden som blir överlycklig över alla människor han ser :-D Hmm, kan det bero på alla löptikar som finns här i området. Rasmus hittar dem där kissfläckarna lite överallt :-D "Love is in the air" ;-)
Hur som helst så tycker jag han börjar bli kusligt lik Dennis. Ibland känns det som att det är Dennis och inte Rasmus. T ex har han alltid börjat ligga under skrivbordet när jag sitter vid datorn plus att han är uppe så fort jag stängt av datorn. Precis så gjorde Dennis, men Rasmus har inte gjort så tidigare. Andra saker är: att han börjat rulla sig i gräset vilket Dennis älskade att göra, men som är ett nytt beteende för Rasmus. Han har även börjat protestdricka när han tycker att det är tråkigt. Så gjorde Dennis också. Han har börjat sicksacka i kopplet precis som Dennis gjorde. Rasmus har alltid gått rakt i kopplet. Han har även börjat fälla lika hopplöst mycket som Dennis gjorde *s* Han börjar även att bli lika tiktokig. Och nu i lördags var det precis som att gå med Dennis när Rasmus ville fram och hälsa på alla. Den enda likheten som saknas är Dennis stora kärlek för barn. Annars börjar han bli kusligt lik sin gamla kompis... Och han är (än så länge) mycket lydigare än Dennis var mot mig :-)
Häromkvällen tränade jag lite uppletande med Rasmus på en äng i närheten. Jag hade precis skickat iväg honom att leta när det kom en bordercollie tik fram till honom. De har träffats tidigare och gillar varandra. Tiken ville få Rasmus att leka, men han ville inte. När tiken slog med tassen mot honom flyttade han sig bort en bit. Med jämna mellanrum sneglade han ut över ängen där han visste att pinnen som jag gömt låg. Han var inte alls intresserad av att leka med hunden utan ville träna med mig. När hussen visslade på hunden sprang den till honom och Rasmus sprang ut på ängen för att leta pinne :-D Snacka om arbetsglädje och koncentration ;-)
________________________________________________________
Tisdag 21:a
Jag har under ganska lång tid nu skrivit om hur social Rasmus har blivit. Att han inte är lika skygg som tidigare. Det går hur bra som helst när vi får besök. Han går fram och hälsar lugnt. Det som fortfarande inte fungerar är att folk han inte känner ska göra något mer än bara klappa honom lite lätt. Jag känner att jag skulle vilja kunna göra allt med honom, t ex ställa ut. Därför har jag tagit kontakt med en hundtränare för privat träning av Rasmus. Jag vet att det går att lösa "problemet" då Rasmus inte varit sådan ända från början. Han har ett HP och BIR-valp som bevis för detta ;-) Vi får se om det finns hjälp att få :-) Man skulle haft tillgång till "Mannen som talar med hundar" ;-)
I övrigt så anmälde jag oss till KM i lydnad, men vi kan inte vara med då Lasse har öppet hus på jobbet just den helgen. Nåja, nästa år då...
Vi har börjat träna lite smått och det går kanonbra. Rasmus är rejält taggad. På torsdag börjar träningen på klubben igen, men vi kan inte vara med då Lasse är iväg med jobbet. Nästa torsdag ska vi däremot gå. Någon agilitykurs blir det inte till hösten. Jag känner mig inte redo för att springa så mycket ännu. Det får vänta till våren. Jag ska passa på att träna agility på klubben när vi är där. Det finns t o m en speciell träningsgrupp för agility. Det vore även roligt att ta upp brukslydnaden igen. Vore kul om det fanns ett gäng som tränar spår/sök.
Jag hoppas även på att kunna vara med på någon collieträff i höst och träna lite lydnad. Vore kul för Rasmus att få träffa andra kortisar :-)
"Det händer inte alltid så mycket här hemma, men jag får i alla fall vara med matte hela dagarna" Ligger under skrivbordet när jag sitter vid datorn :-)
________________________________________________________
Måndag 6:e
Rasmus har träffat Lasses brors familjs prickiga hundar (dalmatiner). Han var väl så där glad över det. Den ena som är jämngammal med honom morrade han mest åt. Båda morrade och skulle mäta sina krafter, men det blev inga slagsmål. Den andra var en valp på bara sex månader. Rasmus visade direkt vem som bestämmer och valpen tog det lugnt med honom. Under svärmors födelsedagsfest sprang Rasmus lös med dessa prickiga hundar samt även två golden retrievers. Den ena 17 år gammal och den andra fem år. Båda tikar. Den gamla hunden hade Rasmus stor respekt för och den andra tiken tyckte han löpte ;-) Det är mycket tikdofter för hans del nu :-)
I övrigt så stortrivdes han då det var flera personer som kastade iväg pinnen som han kom med :-) Och inte var det han som tröttnade först inte ;-)
När vi var i Laxå några dagar tog pappa ut honom på några cykelrundor och det blev han jätteglad över. Vi ska också börja cykla på kvällarna nu. Rasmus är en så otroligt lugn och trevlig hund. Häromdagen när jag gick en promenad var det en kvinna som sa: "Vilken väldresserad hund". Sånt blir man glad av att höra :-) Det är så roligt att se hur bra Rasmus trivs här hemma. När vi tränar är han jätteduktig och följsam. Rasmus och jag trivs verkligen bra ihop. Vi passar för varandra.
________________________________________________________
Juli
Måndag 23:e
Nästa månad ska jag och Rasmus köra igång med träningen på klubben igen. Det ska bli jättekul att träffa alla träningskompisar igen och att träna hund igen. Vi tränar lite på skojnivå och Rasmus är jätteduktig. Han är en rätt så social hund numera. När vi åt på pizzeria häromkvällen kom en för honom helt okänd man fram och undrade vad det var för hund. Rasmus gick lugnt fram och hälsade när han sträckte fram handen. Viftade på svansen och verkade gilla att bli klappad. Han går fram till grannarna vid staketet på baksidan och hälsar. Igår gav ena grannfrun honom ett vinbär på skoj och Rasmus tog den ur handen på henne och åt upp :-) Inte dåligt av en hund som varit riktigt osocial utanför familjen tidigare. Och dessutom att han både tog ur handen och åt ett ynka litet vinbär :-D Hundgodis hade jag förstått att han tog :-D
Det är härligt att se hur bra han trivs på baksidan. Han rullar sig i gräset och grymtar nöjt :-) Han har helt slutat skälla på barnen som springer och leker. Det har varit nyttigt för honom att bo som vi gör. Att han har träffat/sett mycket människor. Alla som hälsar på honom tycker att han är en jättetrevlig och lugn hund. Och självklart fin också ;-) Jag blir lika glad varje gång när någon kommer fram och vet att han är en korthårig collie. Vissa frågar var han kommer ifrån och känner t o m till olika kortisuppfödare :-) Det är fördelen med att bo här. Nere i kronoberg fick man aldrig höra något annat än att "det är en blandning mellan collie och något annat va".
Och han är jätteglad i Noel. Vill gärna pussa honom :-)
________________________________________________________
Torsdag 5:e
Milde tid vad Rasmus fäller. Man kan dra loss stora tussar med päls. Det som förbryllar mig mest är att det inte är underullen han släpper utan även den vanliga pälsen. Och dessutom mitt i sommaren...
Rasmus var väl inte överlycklig över att behöva åka bil. Jag fick faktiskt lyfta in honom i bilen. Det var inte vår egen bil vi åkte i. Han fick ligga i baksätet nere vid fötterna. Fast det var gott om plats, då det var en stor Ford Galaxy vi åkte med.
När vargarna på Järvzoo började yla på natten vaknade Rasmus och såg förbryllad ut. Sedan var han lite orolig och hade svårt att komma till ro :-)
________________________________________________________
Juni
Onsdag 27:e
Rasmus har blivit mer lik Dennis till sättet på sistone. Bland annat har han aldrig legat under databordet tidigare. Det gjorde alltid Dennis och så fort man stängde av datorn var han uppe på benen :-) Nu börjar Rasmus ha samma beteende.
Han
trivs riktigt bra på baksidan numera. T o m när man inte själv är där ute. 
Det är inget fel på att ligga på sin bädd heller :-)
Jag har tränat två lydnadspass med Rasmus sedan Noel föddes. Han är rejält taggad och gör momenten klockrent. Det märks verkligen hur roligt han tycker att det är :-) Han är så smidig att gå ute med. Är lös hela tiden och bryr sig inte om något runtomkring. Igår fick han under promenaden påhälsning av en femårig labradorhane. Han morrade lite och visade tänderna, men det var allt. Han visade tydligt att han bara ville vara ifred. Hussen till labben skulle samma väg som vi en bit. Hundarna gick efter varandra och det var inget tjafs. Rasmus accepterade att den gick där, men han visade inget intresse av att leka med den. Killen med hunden hade även två barn i 2-2½ års ålder med sig. Rasmus gick lugnt bredvid dem och visade ingen osäkerhet alls. Även här i området har han slutat skälla på barn som leker.
Det är en fröjd att se Rasmus med Noel. Han slickar honom på huvudet och på kroppen. Viftar glatt på svansen. I början blev han lite orolig när Noel grät, men nu rör han inte en min. Det märks hur väl han förstår att Noel hör till familjen :-) Han är även jätteglad över Viking. När han kommer ner för trapporna på morgonen går Rasmus direkt fram och hälsar lugnt på honom. Det går bra med Vikings kompisar som tittar in emellanåt. Bara Rasmus får vara ifred så är han nöjd. Han visar inget intresse av att vilja bli klappad. Han kan tänka sig att gå fram och hälsa lite snabbt, men det är allt.
________________________________________________________
Tisdag 19:e
I lördags var jag och Rasmus ute på vår första promenad sedan i januari. Jag skulle egentligen bara posta två brev och kasta sopor här alldeles intill, men det var som att benen inte lydde mig. Dem ville bara fortsätta att gå :-) Rasmus gick lös hela tiden och var jätteduktig. Jag testade lite uppletande med en pinne på en äng. Han var med på noterna direkt och gav sig ut för att leta. Jag testade även att lägga en kotte som jag hållit i bland andra kottar på marken och den hittade han direkt. När vi kom till en skola gick vi in på gräsmattan och körde lite lydnad. Rasmus gick klockrent vid linförigheten. Gick slickad vid sidan samt satte sig både snabbt och rakt. Även ställande och läggande gick jättebra. Han åtlydde kommandot direkt. Klara tior. Vi tränade bara en liten stund då det var rätt varmt ute.
Rasmus verkar jätteglad över Noel. Han går fram till honom och slickar honom. Viftar på svansen och är jätteförsiktig. Han går jätteduktigt bredvid vagnen. Som om den alltid varit med.
Snart ska jag och Rasmus börja träna och ha roligt tillsammans.
________________________________________________________
Maj
31:a
Vad han är duktig min kille. Jag kan gå med kryckor och ha honom kopplad. Han går jättelugnt. Han fäller mycket just nu så jag försöker borsta honom varje dag. Igår hade Lasse med sig en man in på våran baksida. Rasmus gick fram och hälsade. Han buffade en gång och gick sedan därifrån. Efter en stund gick han fram igen. Killen kliade honom på halsen, han bara stod där och njöt :-) Det syns på Rasmus att han är vuxen nu. Han är så stabil. Går lugnt vidare trots barn som tjoar och leker, grävmaskiner som gräver och andra ljud. Han reagerar inte heller på saker som rör sig i vinden. Tittar bara åt det hållet, men går lugnt vidare. Igår stötte vi på ett gäng studenter på lastbilsflak. Dem hade musik på och tjoade högljutt. Rasmus kastade bara en snabb blick åt deras håll. Inte bryr han sig heller om andra hundar eller djur ute. Inne ligger han mest och vilar, har vant sig vid att det inte händer så mycket just nu. Igår var han med mig när jag gick till barnmorskan. Han låg lugnt utanför och väntade. När jag kom ut såg han mig inte ens. Han ligger inte och väntar på att jag ska komma tillbaka, för det vet han ju att jag gör :-) Jag gick bort till brevlådan och postade några brev. Rasmus såg mig inte förrän jag kom bakifrån och var nästan framme hos honom. Det är så skönt att ha en så lugn och sansad hund :-) Och det är så roligt att han är hemma igen.
_________________________________________________________
28:e
Fina killen är hemma igen :-) Och han är så duktig :-)
_________________________________________________________
Fredag 25:e
Ja, idag kommer Rasmus hem! :-) Det ska bli så underbart :-)
_________________________________________________________
Januari
Fredag 19:e
Matte orkar inte gå långpromenader, inte leka lika mycket. Ingen dragkamp för det gör ont. Hon kastar pinnar som Rasmus glatt hämtar. Aktivering inomhus. Leta saker och lite lydnadsträning som "sitt", "ligg", "stå". Mer än så ingår inte i Rasmus liv just nu. Ingen agility, ingen lydnad på klubben, inga skogspromenader. Vi får ta igen allt när bebisen kommit :-) Rasmus var med när jag hämtade barnvagnen igår. Han såg lite undrande på den, det var precis som att han fick en flash-back till när Viking hade barnvagn :-) Han gick lugnt och snällt bredvid vagnen och var lika orädd som sist. Precis som att vi alltid brukar ha en barnvagn med oss när vi är ute och går :-) Rasmus är jätteduktig. Han går lös före mig och kommer när jag ropar. Fast visst ser han lite snopen ut när vi går en så kort runda. Nåja, det blir bättre sen :-)
_________________________________________________________
6:e januari
Rasmus trivs kanonbra som ensamhund. Han har njutit av all uppmärksamhet han fått under jul och nyår. Det har blivit många pinnar och bollar kastade av svärfar :-) Jag ska börja träna lydnad med Rasmus igen. Kanske går det bättre nu när det bara är linförighet i lydnadsettan. Om han inte tycker att det är roligt satsar vi på agilityn istället. I övrigt får Rasmus vara sällskapshund. Det kommer nog inte finnas så mycket tid och ork för min del. Jag har säkert skrivit det massor av gånger, men Rasmus är en helt underbar hund :-) Han är omtyckt av alla. De tycker att han är lugn och trevlig. Han stressar inte upp sig och kan ta det lugnt när inget händer. Han är en riktigt social hund, men föredrar självklart familjen :-) Jag har fortfarande stora planer för honom och vet att vi kommer att vara framgångsrika. Frågan är bara när ;-)