Vecka 40

Jesus bad Petrus och Andreas att lämna sitt yrke som fiskare och istället "fiska människor". Det betydde att han ville visa dem hur man hjälper andra att finna Gud. Vi ska alla kristna "fiska människor". Om vi praktiserar Jesu exempel och undervisning, kommer vi att dra människor till oss på samma sätt som fiskaren drar in fångsten i båten med sina nät.

Jag har inte mycket annat att skriva för december månad, än att julen handlar inte om julklappar och all god mat som man äter. Julen handlar om det lilla Jesusbarnet som föddes i juletid. Ett litet oskyldigt barn som föddes för att rädda världen.

Tänk att redan innan vi var födda så visste Gud vilka vi skulle bli. Han hade redan en plan för oss.

Ditt liv är ingen slump. Din födelse var inte en miss eller en olycka, och ditt liv är ingen naturens lyckträff. Dina föräldrar kanske inte planerade dig, men det gjorde Gud. Han blev inte förvånad när du föddes. Han väntade dig. Du lever för att Gud ville skapa dig! Han gjorde dig precis som han ville ha dig - dina talanger och det speciella i din personlighet.

"Du såg mig innan jag föddes, i din bok var de redan skrivna, de dagar som hade formats innan någon av dem hade grytt "

Du har skapats som ett speciellt objekt för Guds kärlek! Gud har skapat dig för att kunna älska dig. Detta är en sanning att bygga livet på.

Gud har skapat dig av ett visst skäl, och ditt liv har en djup innebörd. För att få reda på vad den innebörden och meningen är måste du sätta Gud i främsta rummet i ditt liv. Är du beredd att göra detta?

Vad tror du är meningen med ditt liv? Tror du att du bara är här på jorden ett kort tag och sedan är det slut? Eller tror du att du är ämnad för något mer? Jag tror att Gud har en fantastisk plan för just DIG.

I månadens text stor det att nåd är att när man förlorat allt, få allt tillbaka. Detta hörde jag på ett andaktsprogram på tv. Med detta menas att Guds nåd ger oss glädje. Man kan leva på botten och känna att hoppet är borta. Då träder Gud in med sin nåd och gör allt ljust igen. Man har förlorat allt, men får tillbaka det av Gud när man lägger sitt liv i hans händer. Vilken underbar nådefull Gud. Tänk, han förlåter allt. Det spelar ingen roll vad en människa gjort för hemska saker, Gud är beredd att förlåta allt om man menar det från hjärtat. Det är bara i nåd vi kan komma inför Gud. Det är bara nåden som ger oss sann frid. Gud ger oss glädje i hjärtat när han raderar allt som man gjort fel. Guds nåd är Guds kärlek.

Har du tagit emot Guds nåd? Eller är du kanske beredd att göra det? Det enda du behöver göra är att be honom radera allt du gjort fel. Då känner du hur hans nåd faller över dig, som ett härligt vårregn från himlen.

En kristen ska ge Gud äran för allt i sitt liv. Förra året var min högsta önskan att bli gravid. Jag la det i Guds händer. När jag var på församlingsresan i början av september kom månadens bibelställe upp. "Må han ge dig vad du önskar och låta dina planer lyckas". Då kände jag att min dröm snart skulle gå i uppfyllelse. Redan samma månad var jag gravid :-) När jag tittar på lilla Noel som sover i sin vagn blir jag alldeles varm inombords. Jag ger Gud äran för lilla Noel. Det känns så underbart att Gud gav mig det jag önskade. Att han verkligen är här hos oss, lilla Noel. Förra året vid denna tiden mådde jag jättedåligt och var deprimerad. Då var det svårt att se positivt på någonting eller minnas att ära Gud. Jag är glad att han inte gav upp hoppet och stannade kvar hos mig. Jag tackar dig och ärar dig Gud för allt som du gör i mitt liv. För allt som du har gett mig.

Jesus säger i månadens bibeltext att vi människor ska göra oss små som barn så blir vi störst i himmelriket. Jesus använder ett barn för att få de självupptagna lärljungarna att förstå vad han menade. Vi ska inte vara barnsliga (som lärljungarna när de diskuterade med varandra om småsaker) men som barn, med en öppen och ödmjuk attityd. Till vilken grupp hör du?

Vi ska även som ett barn som gjort något dumt säger "förlåt" säga detsamma till Gud när vi gjort något fel. Det viktiga, precis som när våra barn säger "förlåt" till oss, är att vi menar det.

Tack Jesus att jag får vara som ett litet barn inför dig. Att jag aldrig kommer bli för stor för att få plats i din famn...

Det är inte en artig fråga...jag vill verkligen veta?

Glöm hurtighetsmasken och flosklerna...jo det knallar och går...huvudet upp och föätterna ner ...och allt vad vi nu brukar säga.

Om du är helt ärlig- mår du kanske så här: Jag är som en gammal rostig bil. hackande motor och snedtändande startmotor.
kanske säger det snart bara pfoff och så stannar allt.....jag blir sittande, urladdad inuti.
Motorn blir tyst.
Jag är ensam på vägen …

Du- glöm inte att din far har utrustat dig med startkablar...

De heter: SE JAG GÖR ALLTING NYTT!!!!

Ta nu dessa startkablar och använd dem genom att be till Honom som gav dig detta löfte.

Han gör allting nytt!
Det känns kanske inte alls som att du orkar pröva ens...

Men inte kan du stå där - då blir du ju bortkörd som skrot.
Använd startkablarna- och när du så glider iväg igen och ser att det Han lovat håller- Han gör allting nytt!
Allting fungerar igen!

Om han håller dig i din högra hand måste det vara med vänster hand Han gör det. Fadern sträcker alltså ut både höger hand och vänster hand mot dig!

Och du - glöm nu inte att både tanka och byta olja så ska du säkert slippa såna här tråkiga stopp sedan!

Lånat från den kristna webbgruppen "Att dela Kristus med varandra"

Tänk att leva ett liv utan ljus. Att bara vandra i total mörker. Ibland är vi människor nere, vissa av oss i ett becksvart mörker. Vi tror att vi aldrig ska finna våran väg ut ur mörkret. Jag har varit där, vet hur det känns. Ändå når Guds ljus och kärlek in i detta mörker. Utan Guds ljus skulle jag inte vara någonting.

I Guds ljus ser jag ljus och blir själv till ett ljus som ska lysa över världen. Så om jag hamnar i mörker igen har jag med mig ett ljus som brinner för evigt. Då är inte mörkret becksvart för mig och jag behöver inte oroa mig för att ljuset ska brinna ut.

Jesus liv var inte som ett färdigt manuskript att följas i minsta detalj, utan det var ett liv han valde av fri vilja. Han valde att lyda trots att det ledde till lidande och död.

Jesu moraliska liv var alltid utan anmärkning. I lydnaden bevisar han sin fullkomlighet för oss, inte för Gud eller sig själv. I bibeln betyder fullkomlighet ofta att något är färdigt eller moget. Genom att dela vårt lidande visar Jesus att han totalt ställde upp på människans villkor. Nu kan han ge evig frälsning till dem som lyder honom.

Tänk om man kunde leva sitt liv utan anmärkning som Jesus. Bara göra goda saker för sina medmänniskor. Ingen förutom Jesus kan vara fullkomlig, men vi kan alla göra våran del. Färdig kommer jag aldrig att bli, men jag kan alltid utvecklas och förbättra mig. Mogen vet jag inte heller om jag kommer att bli, men jag vet att jag blir mer och mer mogen för varje dag i mitt liv. Erfarenheter i livet gör oss mer mogna. Om vi förstår budskapet i det som händer kanske vi kommer ut ur lidandet med en ödmjukare syn på livet. Kanske tar vi inte allt i livet för givet. Inte ens Jesus kunde ta allt för givet i sitt liv...

Idag söndag 7:e januari var det kick-of i kyrkan. Pastorn talade om att ta initiativ detta året.

Jag ska inte ha några dåliga ursäkter för att inte arbeta för Herren. "Jag har inte tid", Jag kan ingenting" osv. Herren vill ha hela mig, hela mitt liv. 24 timmar om dygnet året runt. Istället för att skylla på att jag alltid varit sådan som jag är ska jag säga: "Heliga Ande, förvandla mig".

Vad är viktigast för mig? Jag ska tänka "jag vill" istället för "måste jag".

I dagens bibelställe flyr Jona bort från gud istället för att göra som gud säger till honom. Skeppet drabbas av en storm som gud framkallar. Jona ligger och sover medan alla andra fruktar för sina liv. Jona gör fel sak vid fel tillfälle.

Det är skillnad på att sova i Guds plan än att sova utanför Guds plan. Gud har en plan för oss alla, det gäller att vara lyhörd på var han vill att vi ska vara. Jag ska göra rätt sak, i rätt tid och på rätt plats. Jag ska blåsa liv i min nådegåva, blåsa liv i min potential och följa Guds plan för mig.

"Hur kan du ligga och sova" frågar kaptenen Jona. När Gud kallar ska vi inte sova, vända oss bort från honom utan lyssna på honom. Om man läser vidare i Jona så ser man att han också väljer att lyssna på Gud och göra som Gud säger.

Gud finns alltid där för att uppmuntra. Vi människor uppmuntrar varandra om någon har det jobbigt. Jag vet att hur jobbiga dagar jag än har så går Gud bredvid mig och håller mig i handen. "Du klarar det här, Taru. Tro på dig själv". Med hans hjälp klarar jag av vad som helst. Jag kan gå upp på morgonen och säga dem saker som står i veckans text.

*För mig blir det aldrig bättre om jag oroar mig. Varför inte bara slappna av. "Idag är dagen som du oroade dig för igår men som aldrig kom".

*Det finns alltid något att glädjas åt. Vissa dagar större saker och andra dagar mindre saker.

*Man kan alltid tänka på att försöka glädja någon i sin vardag. När man tänker efter så är det väldigt lätt att glädja någon annan. Man gör det nog flera gånger per dag utan att tänka på det.

Allting har sin tid. Så är det med allt i våra liv. Ibland vet vi precis vad som ska hända och ibland har vi ingen aning alls. Ibland vill vi att saker och ting ska hända med en gång, helst skulle det redan ha hänt. Men allting har sin bestämda tid.

"Allting har sin tid, livet har sin gång. Allting är skapat just för sin tid om det får ha sin tid" sjunger Carola i en av sina sånger. Och det stämmer precis. Jag har under de senaste veckorna fått lära mig detta, att allting har sin bestämda tid. Jag behöver inte jäkta på, försöka skynda på saker och ting för allt är redan förutbestämt i förtid. Så tror jag. Den enda som vet vad jag har framför mig är Gud. Han vet vilken ordning saker och ting kommer att ske i mitt liv och vad som kommer att ske. Men ändå är det inte han som styr mitt liv. På något sätt känns det skönt att veta att jag inte behöver oroa mig för saker och ting, inte behöver försöka skynda på saker och ting för allt kommer att ske när det är rätt tid för det.

Allting har sin rätta tid. Jag lever efter tron att Gud ger mig det jag behöver när jag behöver det. För vissa saker är det inte rätt tid nu, men jag vet att den rätta tiden kommer. Gud ger mig det jag önskar när jag behöver det, men det betyder inte att jag får allt jag önskar. Det måste vara i enlighet med Guds planer för mig. När jag var på ungdomsmöte för många år sedan i tonåren pratade pastorn om detta. Han berättade om en person som bad Gud om en ny cykel. Han bad och bad, men inget hände. Till slut blev han arg och besviken på Gud och frågade honom varför han inte fick bönesvar. Då svarade Gud: "Men du har ju inte berättat hur du vill att den ska se ut" :-) Detta betyder att Gud ger oss det vi vill ha, men vissa saker får vi själva bestämma hur dem ska vara/se ut. Jag har just nu en ständigt återkommande bön till Gud. Jag ber om detta i Jesu namn.

Helgen 1-3/9-06 var jag på församlingshelg med min nya församling. Jag kände ingen där, hade bara träffat några av dem en gång tidigare. Direkt kände jag mig som hemma. Den nya pastorn undervisade om församlingen och vad den ska stå för i våra liv. Allt träffade mitt i prick för mig. Jag vill dela med mig av det pastorn sa.

Vi är som gässen i sin v-formation. Gud leder oss. Jag får flyga långt bak när jag inte orkar och någon annan som har mer ork just då flyger före mig. En annan dag är det denna person som inte orkar och jag flyger före honom/henne. Församlingen lyfter upp mig. En gemensam tro är att få lyftas upp av starka armar och bäras en bit. Vi kan resa upp varandra i församlingen.

Vi är alla Guds barn och vi har en gemensam tro. Det viktiga är att vi är på väg åt samma håll. Vi har alla kommit olika långt i vår tro. Vi behöver alla bli stärkta någon gång.

Jag ska känna en längtan efter att få komma till min församling, till gemenskapen.

Denna helg öppnade mina ögon för vilken underbar stor kärleksfull familj jag tillhör. Guds familj. Jag har massor av bröder och systrar som jag ännu inte ens känner mer än lite ytligt och jag vet att om det behövs så ställer dem upp för mig. Varför? Jo, för att vi har en gemensam tro. Vi flyger som gässen i sin v-formation med Gud i spetsen.

Ibland blir vi pressade av omständigheterna. Kanske är det vi själva som ställt till det - och vi måste på något sätt komma undan. Vi kan ha hållit på med någon och samarbetat lite tvivelaktigt, drivna till det. Vi söker efter flyktvägar. Vi vågar inte vara kvar, kan inte lita på att få höra till längre.

Minns du hur det var för Jakob, han som rörde till det för sig, lurade sin pappa och sin bror i ett skumt samarbete med sin mamma? Han blev pressad och flydde. Han gick bort från Guds ansikte. Himlen stängdes.

Men så har han en dröm. Han ser en stege som når ända upp till himlen - och Guds änglar stiger upp och ner på den. Det djupaste i honom når ända fram och Gud själv är där, nära honom. Gud lovar att vara med honom, vart han än tar vägen i livet. I sitt innersta rum får han insikten att han inte är övergiven ( 1 Moseboken 28)

Tarus egna ord: Jag letar efter den där stegen just nu... Jag vet att Gud lovar att vara med mig, vart jag än tar vägen i livet. Jag vet att jag inte är övergiven. Ingen av oss är övergiven, hur dåligt vi än mår. Hur ensamma vi än känner oss. Jag vet att han är med mig i djupen också. Ibland bara glömmer jag bort det och då är det bra med andaktsböcker som påminner en. Gud är mig nära, även när jag inte riktigt vågar tro det. Jag vet att han hjälper mig upp ur djupen. Varje gång jag sträcker min hand mot honom så fattar han den. Djupen kommer och går i mitt liv. De är olika djupa varje gång. Oavsett hur långt ner jag är så lyckas han lyfta upp mig och bär mig hem i sina armar. Tack Gud för att du är med mig i djupen...

Det finns ingen hand som är mer kärleksfull och stark än Guds hand. Han stryker mig över huvudet med sin hand när jag behöver tröst, när jag behöver känna mig älskad. Han hjälper mig upp när jag fallit genom att sträcka ut sin hand mot mig. Gud säger: Mitt barn, ta min hand så hjälper jag dig". Ibland vill jag inte ha hans hjälp och vänder mig bort från honom. Men han står kvar där med sin utsträckta hand tills jag fattar den igen. "Vad jag än gör vad jag en tar mig för ska jag aldrig släppa taget om denna osynliga hand som Herren sträckt mig", sjunger man i en sång. Detta stämmer för mig. Även om Guds hand bara är symbolisk. Jag har aldrig sett den, men vet ändå att den finns där hela tiden för att hjälpa mig, trösta mig. Och en dag kommer jag att kunna fatta Guds hand på riktigt. Vilken lycka jag kommer att känna den dagen...

Tycker du att du klarar dig utan Guds hand? Du kanske inte vill fatta den, du vill inte känna dig liten och beroende av någon. Du kanske inte vågar fatta Guds hand... Min uppmaning till dig är att sträck ut din lilla hand mot hans så ska du få känna sann kärlek...

När Jesus säger att de renhjärtade skall se Gud (Matt 5:8), säger han därmed att det är med hjärtat som vi ser det väsentliga. Det är omöjligt att se Gud med ögonen, med de kroppsliga, jordiska sinnena. Att se Gud ansikte mot ansikte är reseverat för himmelen. Men se Gud med hjärtat kan du göra redan här på jorden. Detta seende är inte av andra rang: hjärtat ser in i den djupaste verkligheten.

I dina medmänskliga relationer är det också främst med hjärtat du ser. Med dina ögon kan du titta på andra, länge och noga, utan att för den skull verkligen se dem.

Många människor är olyckliga därför att de aldrig blivit sedda av ett hjärta. Ögon som inte har sina rötter i hjärtat kan bli en plåga för den som blir sedd av dem. Jesus blev mer korsfäst av fariséernas blickar än av soldaternas spikar.

Kyliga ögon som inte har kontakt med hjärtat ser överallt konkurrenter och rivaler. Varma ögon som ingått ett förbund med hjärtat möter endast bröder och systrar.

Liksom vi upptäcker varandra genom hjärtat, så upptäcker och ser vi också Gud genom hjärtat - om det är rent, om det helt är sig självt. Adam och Eva hade före syndafallet rena hjärtan, därför kunde de se Gud vandra i lustgården.

Om du inte ser något av Gud, om du aldrig tycker dig erfara hans närvaro, be då: "Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta" (Ps 51:12)

Det är något som jag inte alltid har :-) Jag har valt att ha med lite olika bibelställen om tålamod som jag tycker är bra . Istället för att skriva egna tankar denna vecka.

"Gud ska ge evigt liv åt dem som inte ger upp, utan fortsätter att göra hans vilja, medan de söker efter den välsignelse som han ger och det eviga liv som han erbjuder"

"Vi kan till och med vara glada när vi möter problem och svårigheter, för vi vet att de är bra för oss. De lär oss att vara tålmodiga. Och tålamod utvecklar vår karaktär och hjälper oss att tro och hoppas på Gud mer och mer, tills slutligen vårt hopp är säkert och vår tro är fast"

"Vi är redan nu frälsta genom vårt hopp. Och hoppet betyder att vi ser fram emot något som vi ännu inte har, för vi behöver ju inte hoppas och tro att vi ska få något som vi redan har. Om vi nu måste fortsätta tro på Gud om något som ännu inte hänt, så lär det oss att vänta med tålamod"

Motgång har jag haft så det räcker känns det som. Det har hänt mycket i mitt liv. Vi har flyttat. Jag har börjat ett nytt arbete. Ett helt nytt liv började för mig detta år. Mitt stora glädjebesked var att jag var gravid. Jag tackade Gud för miraklet som jag skulle få uppleva en gång till och bad honom att välsigna min graviditet. Allt gick inte som det skulle. Den lille vände tillbaka, ville inte bli ett barn. Det är min största motgång någonsin. Mitt livs smärtsammaste dag var när jag förlorade mitt lilla knyte. Jag bestämde mig för att inte bli arg på Gud, men det var lättare sagt en gjort. Jag förstår inte varför jag förlorade barnet. Vet inte om Gud hade en plan med det hela. Jag ville gå en väg, men Gud valde ut en helt annan för mig. Två månader har gått och jag har ett hål i mitt hjärta. Längtar efter mitt knyte så det gör ont. Även om han/hon inte var mer än ett litet foster, så älskade jag redan som om barnet redan var här.

Nu ropar jag till Gud att ta mig tillbaka i sina armar. Att jag inte ska känna mig så övergiven och ensam. Jag vill förstå varför. Gud beslutade att jag orkar ta mig igenom detta och på något sätt gör jag det. Men jag är fortfarande arg på honom, fast jag vet att jag inte borde vara det. Jag fick medgång och sedan en stor motgång som jag inte alls ville ha eller behövde just då. Gud, förlåt mig! Förlåt för att jag varit arg på dig och anklagat dig. Vänd inte bort ditt ansikte från mig... Hör mig när jag ropar och svara på mitt rop...

Det första av Guds tio budord är att man inte ska dyrka andra gudar. Detta innebär inte bara andra religioner och deras gudar, utan även saker i livet som kan försöka ta förstaplatsen från Gud, t ex pengar. När Moses kom ner från berget med stentavlorna med de tio budorden dyrkade folket redan en guldkalv istället för den riktiga guden . Redan under den tiden, innan Gud kom med sina bud hade folket vänt honom ryggen.

Det gäller att vara stark och be Gud om styrka att stå emot alla frestelser, så att man alltid följer det första budordet.

Det är många förändringar på gång i mitt liv just nu. Jag ska börja ett nytt arbete, hela familjen ska flytta och några saker till. Gud är med mig hela tiden och hjälper mig. Han lyser upp min väg så att jag ser nästa steg, mer än så behöver jag inte. Jag vet att han håller mig i handen.

Om jag sa att jag inte kände mig alls orolig inför alla förändringar så skulle jag ljuga. Det är klart att man oroar sig. Hur ska allt bli? Kommer vi att trivas i vårat nya hem, kommer Viking att trivas på nya dagiset och kommer jag att trivas med nya arbetet? Det är lite det som är tjusningen med förändringar. Man kastar sig handlöst in i dem, men vet att man har skyddsnätet Jesus under sig :-) Jag vet att Gud endast vill mig väl och att han hjälper mig genom alla svårigheter i livet. Just nu känner jag stor tacksamhet inför honom. Jag tackar honom för alla förändringar som han fört in i mitt liv...

Ingen har visat större kärlek än Gud som offrade sin son. Min önskan är att alla människor oavsett religion hade lite mer av Gud inom sig, visade mer kärlek och omtanke för sina medmänniskor. Inte bara under julen eller andra högtider utan året runt, varje dag. Jag är en av dem som försöker att visa mer omtanke, ta mig mer tid med människorna runt omkring mig. Jag läste en tänkvärd text häromdagen:

"Det tar bara några sekunder att såra en människa, men det kan ta hela livet att få förlåtelse av den samma"

Vi måste försöka att inte såra varandra utan älska varandra istället. Alla har vi gjort saker som vi inte är stolta över. Det är ingen idé att grubbla över dessa, man måste gå vidare. Man kan försöka kompensera det man gjort genom att göra goda gärningar och visa kärlek för sina medmänniskor.

Jag kan ta en personlig sak. Det känns hemskt att erkänna, men jag är en av dem som mobbat ett annat barn under skoltiden. Detta skedde på mellanstadiet. Denna klasskamrat flyttade när vi gick i sexan. Jag sa aldrig förlåt och detta följde mig under alla år. Jag drömde att jag och flickan som jag varit dum mot träffades igen och talade ut. En dag, när jag var sexton år ringde telefonen och det var hon! De hade flyttat till en grannkommun och ville träffas. Vi bestämde oss för att bara gå en promenad runt skolområdet där vi gick i mellanstadiet och prata. Det tog en stund, men till slut tog jag mod till mig och började prata om mobbningen. Hon svarade mig och vi talade ut ordentligt om detta. Jag bad om förlåtelse och hon gav mig den. Vi träffades en gång till hemma hos henne efter detta, men sedan dess har vi inte haft någon kontakt. Hon ville reda ut allt det gamla och det var därför hon tog kontakt med mig. Det känns så underbart att ha fått förlåtelse och sedan dess har jag inte behövt känna skuld. Jag lärde mig av detta att man ska ha respekt för alla människor och visa dem kärlek istället. Har man rett ut det gamla, kan man gå vidare.

Jag såg filmen "The preachers wife" häromdagen. Där talas det om detta att man inte kan se Gud, men att han ändå finns. En liten pojke i filmen säger att det är precis som med luften. Vi kan inte se den, men vi slutar inte andas för det :-) Så är det med Gud också. Ingen har sett honom, men han finns där ändå. Tror du på att han finns där och har du hans kärlek inom dig?

Vid precis rätt tidpunkt sände Gud Jesus till jorden för att dö för våra misstag. I århundraden hade judarna väntat på sin Messias. Guds tidtabell var perfekt. Ibland undrar vi om Gud aldrig tänker svara på vår bön. Men vi ska aldrig tvivla på hans vilja att hjälpa oss - han kommer att svara i precis rätt stund. Lita på att han vet bästa tidpunkten...

Jesus var människa, född av en kvinna. Han föddes som jude underställd Guds lag - och han fullföljde lagen till punkt och pricka. Därför blev Jesus det perfekta, felfria offret.

Jesus finns alltid där för att hjälpa oss. Han bär oss igenom svårigheter. Jag vill denna vecka ägna en tanke åt alla dem runt världen som miste någon i flodvågskatastrofen på annandagen förra året.

Maria var ung, fattig och kvinna. Hon var ur alla synpunkter otänkbar som ett viktigt redskap för Gud. Men Gud valde henne för denna uppgift. Kanske tycker du att omständigheter i livet inte gör dig till en tänkbar kandidat för tjänst åt Gud. Men begränsa honom inte. Han kan använda dig om du litar på honom.

Guds välsignelse betyder inte automatisk och omedelbar yttre framgång och lycka. Hans välsignelse över Maria, äran att bli mor till Messias, skulle innebära mycket lidande. Hennes jämnåriga skulle håna henne, hennes fästman vara beredd att gå ifrån henne och hennes son skulle bli utstött och mördad. Men genom honom får också hela världen sitt hopp, och för detta har Maria prisats av alla generationer. Hennes lydnad ledde till vår frälsning. Om din "välsignelse" börjar med sorg så ha tålamod, tänk på Maria och vänta på att Guds plan ska bli förverkligad i sin helhet.

Det var inte bara Jesus födelse som hade stor betydelse för världen. Före honom kom en annan stor profet, Johannes döparen. Det är hans far Sakarias som pratar om sin son i veckans bibelställe. Johannes döparen kom till jorden som ett litet spädbarn, men hade en stor uppgift framför sig. Han skulle bereda väg för Jesus. Han döpte människor till tro i vatten, men sa att det snart kommer en som döper i den Helige Andes eld. Johannes hade inte heller ett lätt liv att leva här på jorden. Johannes blev den person som fick döpa Jesus. Han offrade sitt liv precis som Jesus och visste att han hade fullbordat sin uppgift att berätta för människor om Jesus. När Herodias, som levde tillsammans med kejsaren Herodes begärde Johannes döparens huvud på ett fat, då var Jesus redan på väg.

Om Johannes döparen kan du läsa i alla de fyra evangelierna. I GT stor det profeterat om honom i Jesaja 40:3 samt Malaki 4:5. Han nämns även i Apostlagärningarna 1:5,22; 10:37; 11:16; 13:24-25; 18:25; 19:3-4

Jag hoppas du läst berättelsen i veckans text. Det är en fin berättelse om kärlek, men den har även en annan innebörd. Den hör ihop med veckans bibelställe. Berättelsen kan liknas vid Jesus ankomst till jorden. Han kom inte som en prins som skulle befalla människor att älska honom. Inte heller kom han för att sprida rikedom i form av pengar. Nej, Jesus kom som ett litet barn, precis som han var. Han kom för att sprida sin rikedom i form av kärlek. Han föddes i ett stall, sveptes om och lades sedan i en krubba. Dit kom både herdar och vise män för att se på den nya konungen. De såg bara ett litet nyfött barn, men ändå visste de att Jesus en dag skulle göra stora under.

Andra advent är för oss ännu en påminnelse om att Jesus födelse närmar sig... Och vi ska inte bara se Jesus som det lilla barnet i krubban, utan som Herre i våra liv...

I söndags var det återigen dags att tända första ljuset i adventsljusstaken. För många är detta ett sätt att räkna ner till julafton, för andra är det mysigt med lite levande ljus på frukostbordet. Hos oss tänder vi alltid ljuset/ljusen på morgonen och har tänt medan vi äter frukost. Numera är det sonen som blivit tillräckligt stor som får äran att blåsa ut ljuset/ljusen. Jag försöker att tänka på den viktigaste innebörden med advent, att det är Jesu födelse vi firar när julen nalkas. För min son är tomten viktig och han pratar mycket om denna figur. Han vet att tomten kommer med julklappar och att man ska vara snäll för tomten kan se vad man gör :-) Vet han något om Jesus? Jag har ännu inte berättat för honom om Jesu födelse, att det är det vi firar när julen kommer. Kanske är han fortfarande för liten för att förstå. Jag kommer nog inte att berätta hela berättelsen om Jesu födelse denna julen, men jag sjunger en adventspsalm för honom: "Ett litet barn av Davids hus, ska göra vinternatten ljus. Ett barn ska hjälpa oss att tro, här mitt ibland oss ska det bo". I år är det tomten, julgranen och julklapparna som står i fokus, men nästa jul ska jag berätta för Viking vad det är vi egentligen firar.

Vad innebär julen för dig? För mig innebär den att ett litet vackert barn föddes till jorden i ett enkelt stall för att ge oss hopp och första advent är början av påminnelsen för denna händelse...

Jag kände mig nere, det var min födelsedag 20/11. Hade ingen vidare lust att fira den, har inte känt något speciellt för födelsedagarna de senaste 11 åren. Jag gick in på en kristen sida där jag är medlem och där stod en födelsedagshälsning till mig. Längst ner stod bibelstället som jag har denna vecka. Den värmde mitt hjärta. Min bästa födelsedagspresent var just detta bibelställe som påminner mig om att Gud alltid finns där för mig. Då kan varje dag i mitt liv vara som en födelsedag :-)

Jag har tidigare skrivit om att Gud förlåter oss (vecka 10-2005). Men lika viktigt som att Gud förlåter oss är det att vi förlåter oss själva. Om jag ber Gud om förlåtelse för något dumt jag gjort, men fortsätter att tycka illa om mig själv, då har jag inte förlåtit mig själv. Själv tror jag nog att det svåraste av allt för en människa är att förlåta sig själv...

I veckans text ber människan Gud att hjälpa honom/henne att förlåta sig själv. Det tror jag nästan behövs... Vi människor ska vara avbilder av Gud och hans skapelse. Människan han skapade var tänkt som en vacker och kärleksfull varelse. Det finns många människor som inte älskar sig själva. Människor som har massor av saker som de inte kan förlåta sig själva för. Du som känner att du kanske är en av dem, be Gud om hjälp att komma vidare.

Man kan inte älska en annan människa förrän man älskar sig själv, sägs det ju. Jag tror inte heller att man kan förlåta en annan människa förrän man förlåtit sig själv. Har du förlåtit dig själv för allt fel du gjort? Gud har gjort det med sin stora kärlek. Så varför ska du fortsätta anklaga dig själv...?

Bön är nog det viktigaste för en kristen människa. Alla människor har någon gång bett en bön till Gud. Många tror att bön är att man i timmar ska sitta själv och be inför Gud. Men bön är så mycket mer. För mig är det en bön om jag tyst i huvudet säger till Gud "jag behöver din hjälp" då jag står inför en utmaning. Bönen ska finnas med hela tiden, genom vardagens olika händelser. Självklart behöver man även egentid med Gud då man stänger dörren om sig och talar med Gud. Bön är samtal med Gud och utan dem samtalen känns i alla fall mitt liv meningslöst.

Vanligast är att människor som ännu inte känner Gud ber till honom när de har det svårt. När allt går bra finns det ingen anledning att göra det. Tänk om alla människor förde samtal med Gud både när allt går bra och när det går en emot. Ska jag vara helt ärlig har jag själv lättast för att be när det är något som känns svårt. Men jag försöker att komma ihåg att tacka Gud när allt går väl för mig också. Min vanligaste bön till Gud som jag använder i vardagen är "Jag förlitar mig på dig Gud".

Aftonbön är något som många människor ber innan de somnar. En tjej som jag kände för några år sedan sa att hon brukar somna när hon ber till Gud på kvällen, men då vet hon att hon somnar vänd mot Gud :-) Detta är något som jag tänkt på sedan dess. Även om jag inte säger allt högt eller ens säger dem tyst i huvudet så vet Gud vad jag har på hjärtat. Om det känns riktigt svårt att be räcker det med att säga "Gud, du vet".

Om du känner att du vill starta ett nytt liv tillsammans med Jesus kan du be med dina egna ord, säga precis vad du har på hjärtat. Du behöver inte be en befintlig bön. Gud vet vad du känner och han tar emot dig med öppna armar. Om du vill ha en befintlig bön att be till Gud klicka här.

Det är inte alltid så lätt att våga tro när man är kristen, alltså att våga visa det för sin omgivning. För mig var det ett stort steg bara att visa här på min hemsida att jag tillhör Gud, att jag är en av de där frikyrkliga. Ändå är min tro det viktigaste för mig, ingenting annat har samma värde. Om jag inte har Gud i mitt liv är mitt liv meningslöst. Det är så jag känner, det är det som kristen tro går ut på. Precis som Kierkegaard skriver förlorar jag mig själv om jag inte vågar... Jag tror på att Herren lever, jag vågar tro det. Men det räcker inte att jag säger det till mig själv utan min uppgift är att berätta för andra. Det är inte alltid så lätt att våga det. Jag har förlorat personer ur mitt liv genom att "avslöja" att jag är kristen. På något sätt är jag plötsligt inte samma Taru längre när jag berättat att jag är kristen. Folk tar avstånd, tycker att jag är konstig. Ändå ska jag försöka varje dag i mitt liv att våga stå för min tro. De människor som sedan inte vill känna vid mig kan jag inte annat än beklaga att de inte vill lära känna mig bättre...

Jesus står vid vår sida till och med när vi har gått igenom så mycket att vi inte tycker oss ha någon tro kvar. Även om det skulle hända att vi i en situation alldeles tappar tron är Jesus trofast och håller sitt löfte att vara med oss alltid.

Gud är trofast mot sina barn. Visst möter vi svårigheter här på jorden, men han har lovat att vi ska få leva i evighet med honom. Vi kommer att vara medborgare i Kristi rike och dessutom får regera tillsammans med honom. Möter du problem? Vänd inte Gud ryggen... Han har lovat dig en underbar framtid med honom.

Ibland kan det vara svårt att lita på Gud. Speciellt när man ser hur våran värld ser ut. Kan man verkligen lita på att Gud alltid finns där, att han tar hand om oss? När allt det hemska händer... "Gud är vår tillflykt", står det i veckans bibelvers. Alla dem människor som inte känner Gud, var har dem sin tillflykt? Vad/Vem litar dem på?

I boken "Guds lilla gröna" av Richard Daly står det" Gud vet alltid vad som är bäst för oss - utmaningen för oss är att helt enkelt lita på honom." Jag har antagit utmaningen och jag vet alltid någonstans innerst inne att jag kan lita på honom. Vad som än händer... Det är många i min omgivning som mår dåligt just nu. Kanske skulle dem må bättre om de litade på Gud?

Alla mina dagar finns uppskrivna i livets bok. Gud vet allt som kommer att hända mig i mitt liv och han vet också när mitt liv är till ända. Man kan tro att Gud styr den kristnes liv, men i och med att Eva smakade av den förbjudna frukten, har vi fått en egen vilja. Även om Gud vet allt som kommer att hända mig, låter han mig göra misstag. Han hjälper mig alltid på rätt väg igen, men det är inte alltid som jag vill samma sak som Gud. Det är en trygghet för mig att veta att Gud tar hand om mig. Att han vet vad som ska hända. När jag har det svårt, vet jag att han finns där för mig. Dina dagar är också skriva i livets bok... Vill du att Gud ska ta hand om dig också?

Pengar är något som styr de flesta människors liv. Ofta har man för lite av den varan och önskar att man hade mer. Men skulle det göra oss lyckligare? Det ligger någonting viktigt i att vara svag men ändå stark, fattig med ändå rik, som veckans text säger. Det bästa är nog inte att man har dåligt med pengar, då upptar detta en stor del av ens tankar och tid. Men kanske behöver vi tänka på vad vi använder pengarna till, så att vi inte samlar skatter här på jorden utan i himmelen... Jag är en av dem som ofta önskar att jag hade mer pengar, men jag vet också att det inte skulle göra mig lyckligare. Har jag inte Gud i mitt liv spelar det ingen roll om jag har all världens rikedomar. Inga pengar kan mäta sig med den kärlek som han ger. Hur vill du ha det: Vill du vara rik genom att ha en stor förmögenhet eller vill du vara rik genom att vara Guds egen?

Det är lätt att man ser på sig själv och känner sig värdelös och hopplös. Den goda nyheten är att ditt värde fastställs av Gud - inte av dig! Försök att få din självuppfattning att stämma med Guds syn på dig!

Vilken tröst det är att veta att jag aldrig blir övergiven av Gud. För att bli personlig så har jag och Gud varit i en dispyt ett tag nu, men trots detta så vet jag att han älskar mig. Han vill undervisa mig om vilken väg jag ska gå. Han vill ge mig råd och hålla ett vakande öga på mig. Ibland känns det som att man är övergiven av Gud. Han är inte alltid lika nära, men han finns alltid där. Tänk om jag bara kunde lära mig att ropa till honom när det är svårt: "Herre, här är jag! Kom!" Ska vi lära oss att ropa tillsammans?

I våras var jag på något som kallas kvinnofrukost, i min församling. Där talade en kvinna som heter Kerstin Nilsson och som är konstnär samt diktare. Dikten som jag har med denna vecka är en av hennes. Vi fick ett vykort med dikten på baksidan och en vacker teckning av ett kuddvar på framsidan. Vi fick detta vykort gratis om vi lovade att skicka den till någon som behöver den. Detta hade jag helt glömt bort. Så jag bestämde mig för att ha med den på kristna sidorna istället, så kan flera människor få uppmuntran av den

"Du är inte ensam i dag. Han har lovat att vara med dig i den mörkaste natt. Han vaggar dig till sömns i sin kärleks famn och håller dig i sin hand. Även om andra vänder dig ryggen, lämnar han dig aldrig, han sviker inte. Är du inte glad att du har honom?"

Uthållighet kan vara svårt även när man är kristen. Ibland vill man att en viss sak ska hända med en gång, medan Gud bestämt sig för att man klarar att vänta :-) "Att fullborda loppet är vad vi alla bör" sjunger Carola i en av sina sånger. Det är vad jag också bör göra, men ibland vacklar jag precis som jag tror att alla kristna gör ibland. Då gäller det att vända sig till Gud och be om styrka att orka hålla ut. Vi måste ha himlen som mål hela livet igenom. Tänk om man skulle missa målet. Hur har du det? Är du på väg mot rätt mål?

Det har funnits tillfällen i mitt liv då jag valt att inte gå Herrens väg. Då jag bara velat tro på min egen vilja och inte Guds vilja. Fast jag har alltid hittat hem till min Far igen. Det är hos honom jag mår bäst och är lyckligast.

Herren visar sin väg genom att ge oss kristna uppgifter. Det kan vara små saker som att man får hjälpa en människa eller större saker som att man bidrar till att en människa kommer till tro. Egentligen borde jag varje morgon vakna med bönen som är veckans bibelcitat. "Visa mig Herre din väg, jag vill vandra i din sanning". Min vän, be du också denna bön till Herren så ska han öppna upp en helt ny väg för dig. En väg som är mycket lättare att vandra. Kom ihåg att Jesus älskar även dig...

Förvandla dina bekymmer till bön. Visst vill du ha mindre bekymmer? Lösningen är att be mer. Stanna upp och be så snart du märker att oron är på väg.

När man ber behöver man inte göra det i flera timmar eller vara helt för sig själv. Det är även en bön när du tyst i ditt huvud säger t ex "Herre, hjälp mig med detta". Gud hör varje liten bön. Man kan säga att det finns en bönens telefon som alltid tar emot dina samtal. Gud låter dig aldrig vänta.

Fast samtidigt, man får inte alltid bönesvaren på en gång. Ibland kan det kännas jobbigt att vänta på bönesvar, men Gud vet vad som är bäst för dig. Kanske det inte passar med bönesvaret just när du vill. Kanske det inte blir just det bönesvaret som du ville ha. Ibland kan vi bli bittra på Gud för att han inte ger oss svar snabbt nog eller vi inte får dem svar vi ville ha. Det gäller att tro att Gud är den som vet bäst. Man ska vara ihärdig i sin bön och inte ge upp i första taget.

"Glöm inte att tacka honom" stod det allra sist i dagens bibelställe. En kristen vän sa till mig när mitt tålamod att vänta på ett bönesvar började tryta: "Under tiden som du väntar på bönesvaret ska du tacka för bönesvaret som Gud kommer att ge dig" Om du ihärdigt ber för en sak som du verkligen vill ska hända, så tacka Gud för att han kommer att låta det ske. Det gäller att verkligen tro på vad man ber om. Gud genomskådar om du bara är egoistisk och ber för din egen skull. När du ber, glöm inte att tacka Gud för allt han gjort för dig samt be för alla människor som finns i ditt liv, för hela världen, att Gud ska bevara alla. Tacka Gud för alla människor som dagligen tar emot honom i sitt liv. Du som läser detta och som ännu inte känner Gud. Jag ber för dig varje dag trots att jag inte vet vem du är och jag tackar Gud för att kanske just du är en av dem som kommer att ta emot honom i ditt hjärta...

Temat för denna vecka är ungefär det samma som förra veckan, med den förlorade sonen. Fast denna gång ger sig Gud ut för att leta efter ett får som kommit bort istället för att vänta på att det ska komma hem som den förlorade sonen gjorde.

Hela himlen kommer att glädjas över en syndare/ett bortsprunget får som gått vilse och som återvänder till Gud, mer än över de nittionio andra som aldrig gått vilse. Guds kärlek är så stor till var och en av oss, att han verkligen söker efter oss och gläder sig när han hittar oss.

I veckans bibelställe kan man läsa om den förlorade yngre sonen som ger sig ut i världen där han slösar bort pengarna han fått av sin far. Skamsen och utfattig återvänder han till sin far som blir överlycklig över att ha sin son hemma igen. Hela berättelsen står i Lukas 15:11-32. Man skulle kunna tro att fadern vore arg på sin slösaktiga son och skickade iväg honom igen, men han blir glad och springer sin son till mötes. Han ordnar till stor fest för att fira sonens hemkomst.

Den förlorade sonen är en människa som kommer bort från Gud och fadern är Gud. En människa som valt att klara sig utan Gud återkommer säkert skamsen och ångerfull. Gud tar emot med öppna armar och gläds över att ha sitt barn tillbaka. Gud vänder oss aldrig ryggen, oavsett vad vi skulle göra för saker när vi är ifrån honom. Han är fadern som tar emot alla sina förlorade barn. Om du kommit bort ifrån Gud, ta steget in i hans öppna famn idag...

Guds frid är helt annorlunda än världens. Den står inte att finna i positivt tänkande, uppstår inte automatiskt för att det för tillfället råkar vara konfliktfritt och styrs inte heller av våra känslor. Verklig frid är ett resultat av kunskapen om att Gud har allt under kontroll och att vårt medborgarskap i Guds rike är garanterat. Vi vet vart vi är på väg och att segern över synden är ett faktum.

Guds frid är ett tillstånd av lugn och trygg övertygelse om att allt är väl och ska gå väl, hur omständigheterna än ser ut. Guds frid ger inte utrymme för rädsla varken för nuet eller framtiden. Om ditt liv är fyllt av stress ska du låta Gud fylla dig med sin frid.

I vårt inre är det fullt krig mellan synd, fruktan, osäkerhet, tvivel och en mängd andra negativa krafter. Guds frid flyttar in i vårt inre för att stå emot alla dessa fientliga krafter och ta plats där så att vårt inre tillstånd är vila istället för konflikt. Guds frid är aktiv, tar makten och "sätter sig över" oro, konflikt och bekymmer. Det är detta Jesus erbjuder. Allt vi behöver göra är att ta emot gåvan.

Det stod i veckans bibelställe att den som är obetydlig ska bli stor. Precis som veckans text säger ska man vara andras tjänare för att bli stor i Guds rike. Se bara på Jesus. Han kom till jorden enbart för att tjäna andra, ha andras bästa i första rummet. Tänk vad enkelt det skulle varit för honom att utnyttja sin styrka, allt han kunde göra för att ta makten. Men det gjorde han inte för att han älskade/älskar

En verkligt ödmjuk människa jämför sig bara med Kristus, tar emot förlåtelse för synd och inser att hon i sig själv har begränsningar när det gäller förmåga och kunskap. Ödmjukhet är att ha en realistisk syn på sig själv och sina resurser. En verkligt ödmjuk person har inte blivit det genom egen ansträngning utan på grund av sitt förhållande till Gud.

Guds rike är inte som ett jordiskt rike med geografiska gränser. Nej, det fungerar genom att Guds Ande bor i människor och håller dem samman i en gemenskap. Det viktigaste är vad Gud gör i människors inre.

Om Jesus menade att hans rike finns inom hans efterföljare, understryker han att det börjar med en andlig förändring inom dem. Menade han att riket finns bland hans efterföljare, framföll han att han själv var mitt ibland dem. I båda fallen är det uppenbart att Jesus, rikets kung, finns mitt ibland de troende.

Har du Guds rike inom dig? Om inte, de rikedomar han kan ge dig är mycket större än något annat värdefullt du kan få under din tid på jorden. Det finns inget annat rike som är lika mycket värd!

Gud vill inte bygga sitt rike i ett palats som detta. Han vill bygga sitt rike i ditt hjärta!

Att sätta Guds rike först innebär att göra Jesus till kung och herre i sitt liv. Han måste få lov att kontrollera allt - arbete, fritid, framtidsplaner och vänner. Är Guds rike bara en del av din tillvaro, eller står det i centrum för allt du gör? Försöker du hålla vissa områden av ditt liv utanför Guds kontroll? Som din herre och skapare är han intresserad både av att fylla dina behov och att visa dig hur du bäst använder det du får av honom. Kanske är det rentav så att du inte tillåter Gud i någon del av ditt liv... Gud vill dig bara väl samt finnas där för dig. Ge honom en plats i ditt liv, den främsta platsen. Det du sätter först är alltid det du uppskattar mest. Om du skulle skriva en lista på vad du ägnar mest tid, pengar och energi åt, vad skulle den avslöja om dig? Är du nöjd med den du är? Tycker du att du fokuserar på rätt saker här i livet. Min önskan är att du ville förändra ditt liv och ge Gud första platsen i allt. Du som redan tillhör Gud, ge honom HELA ditt liv. Överlåt ALLT i Guds händer.

Vad innebär det att vara korsfäst med Kristus? Eftersom han dog för våra synders skull kan man säga att alla människor blev korsfästa tillsammans med honom. Jesus tog alla mina synder på sig själv och gav mig ett nytt liv. Mitt gamla liv blev korsfäst med Kristus och precis som Jesus fick jag ett nytt liv. Jag fick en ny vit klädnad av Jesus och lämnade mina smutsiga, fläckiga kläder bakom mig.

Många kristna blir oerhört berörda av att se filmer som handlar om Jesu korsfästelse, för att vi nästan kan känna slagen mot kroppen och den smärta han kände. Jag tar varje dag mitt kors och bär den, precis som Jesus gjorde på väg till Golgata på långfredagen. Hela mitt liv kämpar jag emot frestelser och man kan säga att jag då är med om nya korsfästelser igen. Jag har inget emot att vara korsfäst med Kristus, för jag vet att det har gett mig ett nytt liv som är mer värdefullt än någonting annat. Är du korsfäst med Kristus eller bär du fortfarande omkring på dina tunga bördor? Om du inte är det lämna alla dina bördor till Jesus, bli korsfäst tillsammans med honom så ska du få en ny vacker vit klädnad...

Ta efter Kristi förlåtande sinnelag, bli lik honom. Nyckeln till att förlåta andra är att komma ihåg hur mycket Gud har förlåtit oss. När man inser hur gränslöst Gud älskar och förlåter hjälper det oss att i våran tur älska och förlåta. Även vi kristna människor blir arga på varandra. Vi kan vara lika långsinta som alla andra. Fast så ska det inte vara för oss och så tycker jag inte det ska vara för en enda människa. Att säga "förlåt" är nog bland det svåraste vi kan säga till varandra. Visst kan man haspla ur sig ett förlåt utan att mena det från hjärtat. Men att verkligen mena sitt förlåt, det tycker i alla fall jag är jättesvårt. Om man blir arg på någon och säger något dumt, så får man tänka sig in i den andres situation. Vi säger alla ibland saker som kan såra, men då är det jätteviktigt att man säger förlåt från hjärtat så fort som möjligt. Vänskapen och kärleken mellan oss människor är alldeles för dyrbar för att slösas bort på onödiga dispyter och sårande ord. Tänk om Gud vände oss ryggen när vi ber om förlåtelse. Vänd inte någon ryggen som vill rätta till det han/hon gjort fel utan förlåt honom/henne. Och om du har sagt/gjort något dumt, samla mod och säg ett förlåt från ditt allra djupaste rum i hjärtat. Då känns det genast mycket bättre.

Om du säger att du inte är en syndare, så lurar du bara dig själv och vägrar att acceptera sanningen. Människan är från födelsen en syndare till sin natur.

När man ger sitt liv till Gud blir all synd förlåten - både i det förgångna, i nuet och i framtiden. Även kristna människor syndar, ingen är perfekt. Kristna bekänner sina synder för Gud så att alla hinder som finns mellan oss och Gud ska röjas undan. För många människor är det svårt att erkänna fel och tillkortakommanden, även inför Gud. Det krävs både ödmjukhet och ärlighet att erkänna sina svagheter och de flesta av oss väljer att låtsas vara starka. Du behöver inte vara rädd för att avslöja dig inför Gud - han vet ju redan allt. han kommer inte att stöta bort dig ifrån sig, vad du än har gjort. Nej, han kommer istället att stöta bort synden och drar dig till sig.

Ärlig och uppriktig bekännelse innebär också ett åtagande att inte fortsätta synda. Det är ingen riktig bekännelse om du räknar med att omedelbart synda igen och bara vill ha förlåtelse för stunden. Vi måste be om styrka att besegra frestelsen nästa gång den kommer.

Lägg fram alla dina fel och misstag inför Gud så lovar jag dig att han kommer att lätta på din börda.

Alla kristna är brev skrivna av Kristus. I bibelversen stod det att brevet är känt och läst av alla. Vi kristna ska inte gömma vårat Kristusbrev i fickan. Brevet behöver läsas av alla människor för att de ska förstå hur livet med Jesus är. Brevet ska få ligga framme så att andra kan läsa det.

Ibland kan det vara jobbigt att vara kristen och låta andra läsa Kristusbrevet. Vissa människor förstår inte brevet och nästan skrattar när de läser det. Då kan man må dåligt och vill gömma brevet.

Jesus ger oss styrka att våga visa brevet för andra. Kristusbrevet är personligt, men behöver läsas av andra. Precis när det skrivs, när en människa överlåter sitt liv i Jesus händer, är det personligt och behöver inte läsas av andra. Men när det gått ett tag kan det vara öppet för alla att läsa. Det är alla kristnas uppgift att berätta för andra om Jesus.

Om du inte förstått vad Kristusbrevet är så är det en kristens liv med Jesus. Att man ska våga berätta för dem som änhu inte känner Jesus om honom. Det är ibland lättare att vara tyst om sin tro, men ändå är det så oerhört viktigt att andra får veta...

I ett Kristusbrev berättar du allt för Jesus som tynger dig, gör dig glad. Du tar hjälp av Jesus i vardagen. Vill du skriva ett Kristusbrev? Det enda du behöver göra är att bekänna Jesus som din Herre och överlåta ditt liv i hans händer.

Undrar hur många av oss som kan säga att vi har levt efter den bilden av kärleken som veckans bibelställe ger... Själv kan jag bara komma på en person och det är Jesus. Han är den enda som varit fylld av kärlek mot alla sina medmänniskor. Ju närmare Jesus vi lever, desto mer av en sådan kärlek kan vi visa andra.

Kärleken är inte egoistisk. Vi ska kunna ge kärlek utan att kräva något i gengäld för egen del. Det kan vara svårt, vi människor vill ofta ha något för egen del också. Ibland stöter vi på människor som kan vara svåra att känna kärlek för, men vi vet innerst inne att även dessa människor behöver kärlek från andra. På Alla hjärtans dag varje år är vi duktiga på att visa varandra kärlek. Jag önskar att varje dag vore Alla hjärtans dag... och att alla människor hade någon som älskar dem. Glöm inte att visa kärlek för dina medmänniskor och minns att det är vänliga veckan denna vecka!

Bibeln är full av berättelser om hur Jesus botade sjuka. Hur han räckte ut handen till människor som var utstötta och som ingen brydde sig om. Det var våra sjukdomar och problem Jesus tog på sig när han dog på korset.

Om du lider kan Jesus lindra din smärta/sorg/ångest. Ja, vad du än vill kalla den eller vad den än klassas som så kan Jesus hjälpa dig. Om du är sjuk kan du få hjälp av Jesus om du ber från hjärtat, om du verkligen menar det du ber.

När du tittar på bilden nedan av Jesus på korset så minns att det var just dina sjukdomar han tog på sig och just dina lidanden han bar. Kan du finna någon annan i ditt liv som skulle göra en sådan uppoffring för din skull? Tror du på att Jesus kan hjälpa dig i ditt liv?

Rotlös och jagad - så upplever sig många i dag. Inte bara flyktingar. När familjebanden är sköra och jobben osäkra blir frågorna akuta, de eviga och allmänmänskliga frågorna: Var hör jag hemma egentligen? Vem är jag bakom alla roller och relationer? Är jag någon? Har jag en kärna som är densamma oavsett vad som händer mig under livets lopp? Har jag en identitet som ligger djupare än släkt och ras, yrke och hälsa, framgång och förföljelse?

Det här är inte teoretiska frågor utan existentiella: de kommer som oro och rastlöshet, tomhet och törst. Oron och tomheten är en livets egen kallelse till varje människa att söka sig fram och lära såväl av besvikelser som lyckliga ögonblick... tills hon finner ro för sitt hjärta och ett vin som motsvarar hennes innersta drömmar.

I bibelstället stod det att det finns människor som haft änglar som gäster utan att veta om det. Läs om dessa händelser i bibeln.

Vissa människor vill inte visa gästvänlighet utan skyller på att deras bostad inte är fin eller stor nog. Även om det enda du äger är ett bord och två stolar i ett hyresrum finns det många som med glädje skulle dela din gemenskap. Det behöver inte vara något stort utan bara ett vänligt ord, hjälpa till med något osv.

Jag är en människa som fortfarande vill tro gott om andra. Efter stormen här i södra Sverige har jag fått se och höra människors vänlighet. Mitt under stormen fanns det många människor som öppnade sina hem för andra som var fast pga alla nedfallna träd på vägarna och inte kunde ta sig hem med bilen. Människor har öppnat sina hem för andra som varit utan el länge och som behövt värme. Det har varit underbart att se hur mycket vänlighet som finns.

Varför inte bara öppna dörren för personen som du möter, säga hej eller kommentera vädret. Det du gör eller säger värmer den andra personen och kanske han/hon gör något för en annan medmänniska. Vänlighet måste finnas för att kärleken ska växa bland oss människor.

Förra året blev det en väldigt annorlunda annandag jul. Jag är mest van vid att vila mig efter all julstök och all julmat. 2004 när jag knäppte på TV:n för att se nyheterna chockades jag av katastrofen i Asien. Dagarna som följt sedan dess har gått åt till att följa alla händelser där nere. Det är hemskt tragiskt det som har hänt. Men en sak som värmer hjärtat är människornas givmildhet. Tänk vad mycket pengar det finns att skänka bort när olycka drabbar andra! Alla har verkligen visat vilka fina medmänniskor dem är. Människorna i länderna som drabbats kommer att behöva hjälp lång tid framöver och jag vet att givmildheten kommer att hålla i sig. Gud ler i sin himmel när han ser alla generösa och omtänksamma medmänniskor. Jag önskar att vi kunde vara lika snälla och omtänksamma varje dag, varje stund. Tänk vilken fantastisk värld vi skulle skapa då...

Världens största och mest betydelsefulla kung hade precis blivit född och några herdar som var ute och vallade sina får, fick äran att bli de första att höra om det fantastiska som hänt. Gud tog ett barns gestalt och kom till jorden för att ca trettio år senare sona alla människors synder.

Vi får inte glömma den viktiga orsaken till varför vi firar jul. Det är inte julklappar, julgran och julpynt som är det viktiga. Det viktigaste är att minnas det lilla barnet som föddes i ett stall och lades i en krubba av strå.

"Men du, Betlehem Efrata, som är så liten bland Juda tusenden, från dig skall det åt mig komma en som skall härska i Israel.
Hans ursprung är före tiden, från evighetens dagar.
Därför skall han överge dem fram till den tid
då hon som skall föda har fött. Då skall resten av hans bröder få vända tillbaka till Israels barn.
Han skall träda fram och vara en herde i HERRENS kraft, i HERRENs, sin Guds, namns höghet.
Och de skall ha ro, ty han skall då vara stor
intill jordens ändar."

När kvällen kom for Jesus med lärljungarna över sjön. Det blåste upp till storm och lärljungarna blev rädda. Jesus låg och sov i båtens akter. Lärljungarna väckte honom och ropade förtvivlat: "Märker du inte att vi håller på att drunkna?!" Jesus reste sig upp och befallde vinden och sjön att bli stilla. Det blev genast lugnt och stormen hade bedarrat på ett ögonblick. Jesus frågade lärljungarna varför de hade blivit så rädda. Han undrade om de fortfarande inte trodde på honom. Lärljungarna var förskräckta och viskade till varandra: "Vem är han? Både vinden och sjön lyder honom."

När man tar in Jesus i sitt liv finns han alltid där för att stilla stormarna som uppstår. Det enda man behöver göra är att tro på honom. Fastän lärljungarna umgicks med Jesus dagligen och såg alla under han gjorde hade de fortfarande inte förstått vem Jesus var. Om de hade litat på Jesus från första början hade de aldrig behövt bli rädda under stormen. De hade ju självaste Gud i båten! Stå emot rädslan när stormarna kommer och lita på att Jesus hjälper dig. Till skillnad från lärljungarna vid stormen, vet du vad Jesus gjort för att sona dina misstag och fel. Du behöver inte tvivla på att han hjälper dig. Du behöver bara ropa till honom så kommer han och tar hand om dig. Då kan ditt liv bli lugnt som vattenytan på bilden här nedan.

En oklok och en klok man beslutade sig för att bygga varsitt hus. Den okloke hittade en fin plats vid stranden, för han ville bo nära vattnet. Han byggde sitt hus direkt på sanden. När han var färdig stod han länge och beundrade sitt verk.

Den kloke mannen ville ha ett stadigt hus och bestämde sig för att bygga på berggrund. Han hittade en fin plats uppe på en liten kulle. När han var färdig stod han länge och var tacksam mot Gud för sitt nya hem.

Några dagar senare började det regna så båda männen avbröt sina sysslor utomhus och gick hem till sitt. Småregnandet övergick i ösregn och det blåste upp till en våldsam storm. Vattnet steg upp mot stranden och hotade att skölja med sig den okloke mannens hus. Till slut var stormarna så våldsamma att de slet av taket på den okloke mannens hus.

Den kloke mannen satt vid brasan i sitt hus och lyssnade till vinden och regnet. Hans hus stod stadigt och regnet kunde inte nå upp till husgrunden.

När stormen hade bedarrat och solen tittade fram igen öppnade den kloke mannen dörren till sitt hus och gick ut. Där utanför såg han all förödelsen och den stackars okloke mannen som satt på stranden, på det ställe där hans hus tidigare stått.

Den okloke mannen är en människa som hör Guds ord, men som inte lyssnar. Han bestämmer sig för att klara sig på egen hand och tar själv åt sig äran för det han åstadkommer. När livets stormar blir hårda vänder han sig inte mot Gud för att be om hjälp utan vill klara sig själv. En sådan människa har inte insett vad som är livets mål och mening.

Den kloke mannen är en kristen människa som hör Guds ord och lever efter den. Han ber Gud om hjälp när det stormar i livet och sitter trygg i sitt hus. Han visar Gud sin tacksamhet för allt i livet. En sådan människa vet vad som är livets mål och mening.

Vill du vara en klok eller oklok människa? Bygg ditt liv på stadig grund! Den berggrunden är Jesus. Han hjälper dig genom livets stormar.

Jesus säger till kvinnan vid brunnen att han kan ge henne ett vatten som aldrig gör henne törstig igen. När man tar emot honom i sitt liv blir man fylld av detta vatten. Jesus ger oss en källa som aldrig sinar. Vattnet är det klaraste och renaste av allt. När man har beslutat att ge sitt liv till Jesus är nästa steget att man låter döpa sig. Då döps man i vatten, symboliskt betyder dopet att man lämnar allt det gamla bakom sig. Jesus, som är livets vatten gör dig fullkomligt ren från tidigare misstag och fel. När man väl har smakat av det vatten som Jesus har att erbjuda vill man aldrig vara utan det. Prova du med och drick av livets vatten!

Precis som Jesus säger i veckans bibelställe är han livets ljus. När man har gett sitt liv till Jesus vandrar man i hans ljus. Livet blir inte nödvändigtvis lättare för att man tillhör Gud. Jesus ger oss precis så mycket ljus att vi ser att ta nästa steg på livets vandring. Mer behöver vi inte. Vi litar på att Gud leder oss i sitt ljus. När man tar in Jesus i sitt hjärta fylls hjärtat med Guds ljus. Man har en låga i sitt hjärta som aldrig kommer att slockna. Mitt hjärta brinner för Jesus, som har gett mig av sitt ljus. Jag hoppas att även du, som läser detta, en dag ska låta Jesus - Livets ljus vägleda dig...

Jesus har smält bort mitt hjärtats is med sitt ljus. Det finns inget annat ljus i hela universum som är så underbar som hans. Jesus ljus gör oss vita som snö. Hans ljus tar bort varje felsteg som en människa gjort i sitt liv. Alla som tillhör honom kommer en dag att bära detta ljus. Kommer du att vara en av dem?

Det finns många liknelser om Jesus som hjälparen. Bl a den goda herden (Lukas 15:1-7) och barmhärtige samariten (Lukas 10:30-35). Han beskrivs även som en krukmakare, precis som i veckans text. Vi människor är krukor som behöver lagas. Vi har gjort saker fel i livet och känner oss vilsna. Jesus är krukmakaren som inte kastar bort en endaste kruka utan han lagar alla krukor. De nya krukorna, som symboliserar det nya livet med Jesus, är mycket starkare och mer hållbara än tidigare. Jesus är alltid redo att hjälpa alla människor. Han ber oss att komma till honom för att söka vila. Han erbjuder sig att ta alla våra bördor. Jesus hjälper dig alltid om du ber honom om hjälp. Han vänder dig aldrig ryggen, även om alla andra skulle göra det. Jesus hjälper både i stort och i smått. Inget problem är för litet för honom. Du kan komma inför honom med precis allt som du har på hjärtat.

Redan i gamla testamentet förutspåddes Jesu födelse. Om inte Gud hade sänt sin son till jorden hade vi människor aldrig fått veta att det finns en evighet i Guds gemenskap för alla dem som vill.

För mig är det ofattbart att Maria trodde på ängelns ord om att hon skulle föda ett barn. Varken hon eller Josef fick det lätt när alla fick veta att Maria var gravid. På den tiden såg man inte lika lätt på sex utanför äktenskapet. Och vem skulle tro att Maria hade blivit havande genom ett gudomligt ingripande. Jag tackar Gud för att han valde just Maria till Jesu moder. Hon var en kvinna som var full av Gudsfruktan och som var stark i sin tro.

Jesus som är den viktigaste av alla, barnet som betytt mest för världen, föddes i ett stall och lades i en enkel krubba av halm. Det var för att visa att Jesus föddes till ett liv med en vanlig människas förutsättningar och att hans rikedom inte hade någonting med pengar att göra. Han var en Kung redan när han föddes, men valde att bli en tjänare för sina medmänniskor. All världens rikedomar och tillgångar kan aldrig någonsin mäta sig med den rikedom som Jesu födelse har gett oss.